View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev - Issue #88

Niklas Laninges nyhetsbrev - Issue #88
By Niklas Laninge • Issue #88 • View online
Glad sommar och välkommen till nummer 88 av mitt veckovisa nyhetsbrev för dig som gillar psykologi, beteendevetenskap och hur dessa ämnen kan tillämpas inom exempelvis innovation, kommunikation och produktutveckling.
Innan jag presenterar dagens innehåll är det dags för lite konsumentinformation:
Jag och nyhetsbrevet tar en fyra veckor lång semester så nummer 89 dyker med andra ord upp den 7/8. Givetvis är det lite trist att bryta en 88 veckor lång streak men just nu ter sig livet som sådant att jag verkligen behöver en paus.
Så till dagens meny:
  • Åsikt: Är distansarbete döden för den naiva teknikentreprenören?
  • Kunskap: Så kan en beteendevetare hjälpa produktutvecklare
  • Inspiration: Greenlys års sammanställning
  • Läst i veckan: Brus av Sibony, Sunstein och Kahneman

Är distansarbete döden för den naiva teknikentreprenören?
Distansarbete har varit lite av ett återkommande tema under vårterminen, men nu blir det nog sista inlägget om detta på länge.
Det som ännu en gång fått mig att tänka på distansarbete var ett inslag jag hörde i en podd nyligen. Inslaget kom från Nya Zealand och handlade om en oroväckande trend.
I landet vittnade man om att fler och fler av de så kallade teknikjättarna (exempelvis Google och Facebook) börjar rekrytera programmerare och ingenjörer på Nya Zealand. Då samma bolag numera delvis sköter arbetet på distans är det alltså möjligt att arbeta på Facebook, men bo kvar i sitt hemland.
Det som oroade personerna i inslaget var lönerna.
De amerikanska jättarna erbjuder nämligen löner som är upp till 50 procent högre än de löner som inhemska teknikbolag kan erbjuda. Inget fel med höga löner men risken är att trenden leder till att startups i landet kommer att få det ännu svårare rekrytera/attrahera unga, naiva och drivna personer då dessa numera kan landa prestigefyllda och välbetalda jobb på Apple, Google, Facebook etc.
The big picture
Säga vad man vill om startups och unga människor som drömmer om att leva livet som entreprenör men nettoeffekten av det är nog ändå positiv. Om nu företag som drivs från USA kan bygga upp en global arbetsstyrka som arbetar på distans så rubbas det ekosystem som krävs för att unga människor ska våga släppa allt och “göra sin grej”.
Detta brukar ju underlättas av:
  1. Närhet till riktigt bra universitet och högskolor
  2. Möjlighet att leva och bo relativt väl trots relativt små inkomster
  3. Möjligheten att hitta bra och billiga kontorslokaler, på helt ok platser
Om nu teknikbolag börjar anställa runt omkring i världen och samtidigt driva upp lönerna så riskerar ju förutsättning två och tre att försvinna och således ser vi slutet för den naiva, men viktiga, teknikentreprenören.
Så kan en beteendevetare hjälpa produktutvecklare
Kristen Berman, medgrundare av Irrational labs, har ännu en gång författat ett riktigt fint blogginlägg. Som så ofta handlar det om att visa på vilket värde en beteendevetare tillför i en organisation. Denna gång är det fokus på produktutveckling.
Då de flesta produkter och tjänster syftar till att förändra beteenden är det på många sätt fullt rimligt att arbetet utförs av någon som har en djup förståelse för hur människor fungerar. I sitt inlägg vill Kristen dock bli mer detaljerad och svara på frågorna när en beteendevetare kan bidra och hur rollen kan se ut.
Nedan kommer en sammanfattning av hennes svar.
När:
  • Idéarbete: Genom en så kallad beteendediagnos får produktteamet nya infallsvinklar på existerande problem vilket i sin tur leder till nya och oväntade sätt att lösa problem.
  • Design: Beteendevetaren hjälper teamet att fokusera på det beteende som deras produkt är tänkt att öka.
  • Lansering och utvärdering: beteendevetaren arbetar nära datateamet för att exempelvis utvärdera produkters effekt på viktiga användarbeteenden.
Så hur kan då arbetet se ut rent konkret? Kristen föreslår två former för den som vill integrera beteendevetenskap i produktutveckling:
  1. Produktägaren besitter relevant kunskap inom beteendevetenskap, något som främst rekommenderas för de företag vars produkt verkligen handlar om beteendeförändring (typiska exempel kan vara hälsoappar eller tjänster för finansiell hälsa).
  2. Företaget rekryterar en beteendevetare som arbetar tillsammans med alla produktteam. Här talar vi mer om en “intern konsult” som agerar rådgivande.
Greenlys årssammanställning
Under året har du som läsare fått lära dig om det vi kallar för beteendeförändringstekniker, alltså en rad metoder som på olika sätt adresserar barriärer som omger ett beteende.
Nedan ser du den årssammanfattning som elbolaget Greenlys skickar ut till sina kunder.
Låt oss se vilka tekniker Greenly använder sig av för att påverka beteenden:
  • Feedback på beteende – “vi har sparat”
  • Instruera hur beteende utförs – “planera förbrukning” etc.
  • Förtydliga konsekvenser – “använd Greenly för att identifiera onödig elförbrukning”
Som du säkert förstår så får Greenlys utskick mycket väl godkänt när det kommer till att agera beteendeinformerat.
Läst i veckan: Brus
Nu har jag äntligen blivit klar med boken Brus. Trogna läsare känner säkert till att vi här talar om “årets beteendebok” då författarna är tre riktiga tungviktare i sammanhanget: Daniel Kahneman, Oliver Sibony och Cass Sunstein.
Med Brus vill trion introducera ett nytt sätt att prata om något som har minst lika stor, negativ, effekt på våra bedömningar som det mer bekanta fenomenet bias har.
Brus sammanfattas som den oönskade variabiliteten i bedömningar, som att exempelvis väder har en orimligt stor effekt på många viktiga beslut.
Om bias är mer systematisk (och således lättare att upptäcka) så är just brus rörigt och svårare att se, men det finns gott om brus överallt där det sker bedömningar.
Boken är obligatorisk läsning men istället för en recension tänkte jag nu sammanfatta en av många användbara delar från boken: brusinventering.
Så utför du en brusinventering
Bokens huvudbudskap är alltså att där det sker bedömningar så finns det brus, och mer än du tror. För att synliggöra det brus som finns i just din organisation uppmanar författarna att du utför en så kallad brusinventering. Detta kan ses som ett systematiskt och anonymt förfarande där ett stort antal anställda får utföra en bedömning kring ett konstruerat, men verksamhetsrelevant, praktikfall. 
Syftet är alltså att upptäcka hur stora skillnaderna är i bedömningar för att sedan, om dessa visar sig vara stora, göra något åt bruset.
Så går en brusinvetering till:
  1. Börja med att utse alla relevanta roller så som projektgrupp (ni som leder inveteringen), klienter (mottagarna av resultatet, förslagsvis ledningen) och bedömare (de anställda som utför själva bedömningen).
  2. Utforma ett praktikfall som bedömarna ska bedöma. Detta kan handla om en fiktiv rekrytering, om att uppskatta kostnaden för en skada/ett projekt eller (för domare) straffsatsen för ett brott.
  3. Involvera klienterna och be dem uppge följande efter att ha läst praktikfallet: hur stor oenighet förväntar ni er i de anställdas bedömningar? Hur mycket oenighet accepterar ni? Vad uppskattar ni kostnaden av felaktiga skattningar till att vara?
  4. Låt bedömarna bedöma praktikfallet – anonymt!
  5. Projektgruppen analysera resultatet för att ta reda på hur stora skillnader i bedömningen som finns.
Notera att utåt sett så bör termen brus undvikas, istället kan detta förfarande få under namnet beslutsstudie.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer och lärdomar från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

If you don't want these updates anymore, please unsubscribe here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 om andan faller på!