View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev - Issue #139

Niklas Laninges nyhetsbrev - Issue #139
By Niklas Laninge • Issue #139 • View online
Godmorgon och välkommen till din veckovisa dos av beteendeinsikter!
Som alltid blandas inspirerande exempel med sammanfattningar från relevant forskning, allt kopplat till storskalig beteendeförändring.
Och så klart ett litet boktips.
Dagens meny:
  • Åsikt: Affärsmodellen avgör designen, del 3
  • Kunskap: Hur får man fler villaägare att installera värmepump?
  • Inspiration: Beteendeförändringstekniken förväntad ånger
  • Läst i veckan: Världen som väntar av Peter Alestig
På torsdag är det dags för webbinarium. Anmäl dig här om du vill höra om evidensbaserade metoder inom arbetsmarknad.

Affärsmodellen avgör designen, del 3
Så sent som i fredags fick jag ännu en gång en fråga huruvida det här med att använda psykologi i marknadsföring, tjänsteutveckling och policyskapande inte är manipulation. Att manipulera är ju som bekant att få någon att göra något, trots att hen egentligen inte vill göra just detta.
Det går absolut att manipulera med så kallad beteendedesign, men det går också att göra med grafisk design, fotografi, en välformulerad text etc. Ja du fattar, alla designdiscipliner kan användas för att få någon att utföra ett beteende hen senare kommer att ångra.
Det är således inte utformning utan affärsmodellen som avgör hur etiskt ens agerande mot kunder, invånare eller användare är. Här har jag skrivit om hur Twitch ersättningsmodell lett till en högst tveksam utveckling för tjänstens innehåll. Här har jag skrivit om hur Klarna och Dreams använder just beteendeinsikter i sina tjänster, som du kan läsa så avgör affärsmodellen utformningen.
I somras stötte jag på ytterligare ett exempel på hur affärsmodellen avgör utformningen av en tjänst, och huruvida denna är moraliskt försvarbar: I juni skrev SVT nyheter om hur flera lärare på Internationella engelska skolan upplevt att de pressats till att sätta glädjebetyg. En skola med höga snittbetyg attraherar som bekant fler elever så det känns ju inte helt främmande att det skulle finnas en del sanning i lärarnas utlåtanden.
Är det SVT skriver om beteendedesign?
Nej.
Är det oetiskt?
Absolut.
Hur får man fler villaägare att installera värmepump?
Sverige har tyvärr en fäbless för att rulla ut policy tänkt att förändra beteenden, fast utan att först småskaligt ha testat om det man vill göra faktiskt kommer att öka ett visst beteende.
Min favorit bland sådana luftslag är den premier man fick 2018 om man köpte en elcykel. Runt 350 miljoner skattekronor öronmärktes och betalades ut till de som köpte en elcykel det året. Fanns det stöd för att detta ökar cyklandet och minskar bilåkandet? Nja. Gav det den effekten? Nja.
Full transparens: jag utnyttjade elcykelspremien, och ja jag cyklade redan innan men gör numera detta med mycket mindre ryggsvett.
I Storbritannien styrs policy och lagar mer av evidens än av ideologi. Sockerskatt och friktion kring godis i butik är två exempel på insatser som först utvärderats experimentellt för att säkerställa att idéerna kraftigt minskar människors konsumtion av sött.
Eftersom många villaägare just nu funderar på att investera i ett mer energieffektivt sätt att värma upp sitt hus har jag hittat en relevant studie för just er.
Brittiska Behavioural Insights Team undersökte nyligen hur ett bidrag för värmepumpar bör utformas. I skrivande stund kan husägare få hela 5000 pund i avdrag när de köper en värmepump. Finns det en inramning för detta “erbjudande” som skulle få ännu fler att nyttja avdraget?
8016 husägare rekryterades till ett onlineexperiment (att göra något liknande i verkligheten hade varit för kostsamt) där de ombads att välja från ett utbud bestående av tre av följande åtta alternativ (valen slumpades givetvis mellan de olika deltagarna):
  • En värmepump med nuvarande avdrag
  • En värmepump där man drar av hela kostnaden för installationen (motsvarande 5000 pund)
  • En värmepump som man kan avbetala med ett räntefritt lån över 12 år
  • En värmepump där installationstiden är tre istället för tio dagar
  • En värmepump vars driftskostnad är kraftigt lägre än gasuppvärmning
  • En värmepump med både reducerad installationskostnad och ett räntefritt lån
  • En värmepump med både reducerad installationskostnad och lägre driftskostnad
  • En värmepump med både lägre driftskostnad och ett räntefritt lån
Ok, det här kan ju verka krångligt men att arrangera onlineexperiment är ett kostnadseffektivt sätt att få en fingervisning om vilka insatser som är bättre eller sämre än andra. Det finns mängder av verktyg för den här typen av experiment så det hela är inte så krångligt som det låter.
Resultat
Nedan finns en sammanställning från BIT:s egen redogörelse av experimentet. Några fynd är värda att lyfta fram:
  1. Snabbare installation lockar inte fler än det gamla avdraget, men det är potentiellt mer kostnadseffektivt.
  2. Att kraftigt minska uppstartskostnaderna är effektivt, men avdragets effekt kan öka om det kombineras med andra insatser.
  3. Att både subventionera själva köpet och driftskostnaderna (genom räntefria lån) är det klart bästa sättet att få fler att byta till värmepump.
Fördelarna med onlineexperiment är många, men självklart måste vi ta alla resultat med en nypa salt. Att säga ja till ett hypotetiskt erbjudande är sannolikt enklare än att göra så i verkliga livet med ens egna pengar.
Att utvärdera idéer experimentellt innan de skalas upp är dock en självklarhet, man vill ju veta att det man gör har dokumenterad effekt?
I strävan efter evidensbaserade beslut och policy är förfaranden som ovan att föredra – tipsa gärna politikerna. I Sverige alltså, övriga verkar ha fattat grejen.
Beteendeförändringstekniken Förväntad ånger
Då och då skriver jag några rader om så kallade Beteendeförändringstekniker. En sådan kan ses som ett verktyg, eller en ingrediens, som kan användas för att adressera en specifik barriär som omger ett beteende man vill förändra.
Idag finns det 93 beteendeförändringstekniker som alla är hämtade från ramverket Behavioural change wheel. Med hjälp av dessa tekniker blir det lättare att veta exakt vad man borde göra för att få till en önskad beteendeförändring.
Nu till tekniken Förväntad ånger (Anticipated regret), en teknik som har dokumenterad effekt när man har en målgrupp som saknar motivation och som inte riktigt förstår konsekvenserna av att inte ändra sitt beteende. När man använder tekniken upplyser man således målgruppen om de emotionella konsekvenserna som kan komma av att inte ha utfört beteendet du vill ändra.
Nyligen hittade jag ett makabert men klockrent exempel på tekniken Förväntad ånger. Nog säljer en sådan här annons en och annan brandvarnare?
Läst i veckan
Världen som väntar av Peter Alestig är en genomarbetad bok om klimatet. DN:s Peter Alestig berättar om klimatförändringarna och vad de innebär för områden som mat, snö, konflikt, regn med mera. Han låter dagens kunskapsläge sedan ligga till grund för en rad vinjetter där vi försätts i olika hypotetiska scenarion år 2051.
Detta är en läsvärd bok som tyvärr inte lämnar läsaren med så värst mycket hopp. Jag rekommenderar att du kompletterar Alestigs bok med Bill Gates betydligt mer optimistiska klimatbok, läs min recension av denna här.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer, lärdomar och inspiration från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

Som ny prenumerant får du en sammanställning av de bästa verktygen och mest inspirerande tillämpningarna av psykologi som jag skrivit om så här långt.

In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 eller mejla mig på niklas@nordicbehaviourgroup.com om du vill prata beteenden och utmaningar.