View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev - Issue #132

Niklas Laninges nyhetsbrev - Issue #132
By Niklas Laninge • Issue #132 • View online
Ännu en långhelg, ännu ett beteendeinformerat nyhetsbrev!
Idag har du följande tips och tankar kring psykologi och beteendeförändring att smälta:
  • Kunskap: WHO om hur man skapar beteendevetenskapliga enheter
  • Inspiration: Dreams agerar (ännu en gång) beteendeinformerat
  • Disinspiration: Aktieannonser på sociala medier
  • Läst i veckan: Kvinnomanualen av Anna Björklund
  • Länktips: SNS stora skattekonferens

WHO om hur man skapar beteendevetenskapliga enheter
Ännu en gång har min fenomenala medarbetare Gabriella tipsat mig om en fin fin rapport. I Setting up behavioural insights units for improved health outcomes ger Världshälsoorganisationen (WHO) sina bästa tips till aktörer som vill skapa en egen beteendevetenskaplig enhet inom just hälsofrämjande institutioner.
Här är mina viktigaste lärdomar från rapporten.
Exempel på europeiska beteendeenheter
Enligt rapporten finns det över 200 beteendeenheter inom offentlig sektor världen över. Dessa enheter återfinns inom olika myndigheter, har olika uppdrag och riktar in sig på olika frågor. Här är några av de enheter rapporten lyfter fram:
  • Cultural, Behavioural and Media Insights Center (CUBE): En enhet inom den finska motsvarigheten till Folkhälsomyndugheten. Arbetar främst med att skapa interventioner som får invånare att skapa hälsosamma levnadsvanor.
  • Corona behaviour unit: En enhet inom det nederländska hälsodepartementet som arbetat med att samordna forskning i syfte att förbättra landets insatser under pandemin
  • Behavioural and Experimental Economics Team: En enhet verksamma inom den Slovakiska hälsomyndigheten. Arbetar delvis med att samla in relevant forskning men också med konkreta projekt så som att öka andelen blodgivare i landet.
Vad gör en beteendeenhet?
En hälsoinriktad beteendeenhet kan alltså återfinnas inom många institutioner och arbeta med många olika frågor. Zoomar man ut så handlar enhetens uppdrag främst om att:
  • Leda beteendeinsiktsprojekt, alltså att gå från analys till att implementera och utvärdera insatser som syftar till att förändra ett specifikt beteende.
  • Att agera rådgivare till policyskapare.
  • Att ge (snabb) feedback på digitala tjänster och kommunikation.
  • Att sprida kunskap om evidensbaserad metodik inom och utanför den egna myndigheten.
Framgångsfaktorer när man skapar en beteendeenhet
Att sätta upp en beteendeenhet inom ett lands hälsomyndigheter är knappast det lättaste. Om så vore fallet hade vi ju haft flera sådana enheter i Sverige för länge sen.
I rapporten har man sammanställt faktorer som underlättar skapandet av den här typen av enheter:
  1. Tydligt mandat från högre ort, exempelvis genom att man kopplar en nationell utmaning till beteendeenheten.
  2. Delaktiga stakeholders, att se till att alla projekt har en referensgrupp där relevanta politiker, myndighetschefer och företagare ingår.
  3. Ordentlig finansiering, att enheten får en ärlig chans att lyckas, något som ofta hör ihop med hur välfinansierad start enheten får.
  4. Tydlig strategi, att den hälsoinriktade beteendeenheten har ett tydligt uppdrag, ett par avgränsade frågor och några konkreta projekt att börja med.
  5. Manifestera värdet enheten skapar, att enheten tar sig an den typ av utmaningar vars resultat går att redovisa både kvalitativt och kvantitativt.
Konkreta insatser skapade av beteendeenheter
Då rapportens avsändare alltså är WHO handlar de insatser den lyfter uteslutande om just hälsoprojek. Här är några konkreta exempel på vad en beteendeenhet skulle kunna ta tag i för frågor (jag tittar på dig Folkhälsomyndigheten):
  • I Kirgizistan har en beteendeenhet hjälpt till att sätta upp lokalt samordnade hälsoenheter i byar vars uppgift delvis varit att sprida information om hur man kan agera mer hygiensikt och säkert under lammsäsongen (perioden då får får lamm).
  • I Storbritannien har beteendeenheter utfört en rad experiment kopplat till utskrivning av antibiotika. I ett av de mer kända projekten blev vårdcentralen uppmärksammade på att de skriver ut mer antibiotika än genomsnitten, ett budskap som resulterade i minskad utskrivning av antibiotika.
Dreams agerar (ännu en gång) beteendeinformerat
I veckan startade jag en ny spardröm i sparappen Dreams. Jag möttes av prompten nedan – ett fint exempel på en kombination av flera beteendeförändringstekniker:
  • prompt (beteenden existerar inte i vakuum)
  • information om konsekvenser (spara ihop och det kommer gå bättre)
  • instruktioner (även om jag gjort beteendet förut sitter en instruktion aldrig fel)
Aktieannonser på sociala medier
Den frekvente läsaren vet att jag har ett intresse för sparande, aktier och finansmarknaden. Mitt intresse märks nu i de riktade annonserna jag får i sociala medier.
Allt oftare är det nämligen investmentbolag och nynoterade företag som vill fånga min uppmärksamhet. Se följande exempel:
Det är förstås inte olagligt att annonsera på det här sättet, men visst säger det något om samtiden när exempelvis ett ölbolag hellre vill ha mig som investerare än som konsument? Personligen gillar jag inte trenden.
Flera psykologkollegor vittnar om unga män som söker hjälp för vad de kallar för aktieberoende. Beteenden som vi främst såg på onlinecasinon syns nu även på mäklarplattformar som Avanza, Nordnet och Skilling.
Att sådana aktörer nu tar till liknande marknadsföringsgrepp som spelbolag gjorde för ett tiotal år är ett varningstecken vi bör ta på allvar. Själv sitter jag inte inne på några lösningar men förutspår att vi inom fem år kommer att se en rad regleringar som gör marknadsföring likt den ovan svårare samt adderar rejält med friktion kring våghalsiga beteenden kopplat till köp av finansiella produkter.
Läst i veckan
Kvinnomanualen av Anna Björklund. Jag har lyssnat på Björklund i poddform och där har jag sällan gillat det jag hört.
I bokform briljerar hon dock!
Kvinnomanualen är en idébok befriad från referenser till forskning vilket verkligen piggar upp. Björklund förklarar på ett övertygande sätt hur man kan leva både hållbart, estetiskt och lyckligt med små medel, mycket fritid och tre barn.
Sannolikt lever få som Björklund, sannolikt borde fler göra det. Det enda negativa jag har att säga om boken är att jag inte förstår titel, jag förstår inte vitsen med att “köna” råden hon ger.
Oavsett, läs boken!
Länktips
Förra veckans nyhetsbrev avslutandes med ett länktips som blev en riktig klickraket: närmare 1000 läsare klickade sig vidare.
Kalla mig naiv men idag tänkte jag följa upp succé med en länk om… skatt.
Forskningsinstitutet SNS har i veckan avslutat ett tre år långt projekt om just skatter. Under SNS:s stora Skattekonferens kunde vem som helst lyssna till vad forskarna kommit fram till inom frågor som skatt på konsumtion, skatt på arbete, fastighetsskatt, ROT-avdra och så mycket mer.
Skatt är en av mina största månatliga utgifter. Därför är det inte mer än rätt att sätta sig in något i vad Sveriges vassaste experter inom området har att säga om just skatt.
Här kan du se forskaren Åsa Hanssons presentation av sin utredning och förslag på hur en skattereform kan se ut. Yes, det är nördigt men som sagt: är det något man borde ha ett hum om så är det ju om det svenska skattesystemet är effektivt och rättvist för alla.
Vill du ta ditt skatteintresse till nästa nivå? Här har du hela SNS-rapporten.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer, lärdomar och inspiration från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

Som ny prenumerant får du en sammanställning av de bästa verktygen och mest inspirerande tillämpningarna av psykologi som jag skrivit om så här långt.

In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 om andan faller på!