September: Djupdykning i defaults
Efter semestern var det dags för ännu en djupdykning signerat Erik Bohjort – denna gång på temat defaults.
En default är som bekant ett standardval, man har alltså redan valt åt användaren och hen måste således fatta ett aktivt beslut för att undvika valet.
Erik lärde mig följande om defaults:
- De är kraftiga! Exempelvis sägs det att Netflix default “autoplay” är den uppdateringen som haft störst effekt på deras nyckeltal hours watched.
- Man bör byta ut sin default då och då: Att experimentera med sina förval skapar en intressant variation i sin data som för med sig viktiga insikter kring användarbeteenden – exempelvis om något val är mindre populärt som default?
- “Defaulta” aldrig utan analys: även om en default ofta ger stor effekt så måste du alltid undersöka hur dina kunder kommer ta emot en ny default – i värsta fall kan de bli riktigt upprörda!
Oktober: Beteendecentrerad organisation med Kristen Berman
Jag har känt Kristen Berman sedan 2011 då hon då var bland de första i världen att starta ett privat konsultbolag inom fältet beteendedesign. Sedan dess har hon och hennes team bland annat hjälpt Tiktok minska spridning av fake news, hjälpt en rad amerikanska banker ändra sina tjänster för att optimera för sparande och hjälpt Google att sätta upp sitt egna beteendeteam.
Webbinariet kom främst att handla om det sistnämnda.
På grund av tidsskillnaden var det bara ett 50-tal personer som orkade delta i webbinariet, vilket var synd då det var 45 extremt kunskapstäta minuter.
När det kommer till att bygga upp interna beteendeteam så hade Kristen följande att säga:
-
Det börjar nästan alltid med att någon i ledningen sanktionerar att ta in beteendeexperter. Trots det så krävs det ändå att något av produktteamen vågar angripa ett av deras problem m h a beteendedesign. I detta fal var det Google Ads-teamet som tog hjälp av Kristen och hennes kollegor.
-
Efter ett framgångsrikt projekt ökar intresset – snabbt! Kristen & co visade att tillämpad beteendevetenskap funkade för Ads-teamet varpå de snabbt fick förfrågningar från andra produktteam på Google. Det hela slutade med att det skapades två beteendeteam inom teknikjätten.
-
Bolag som vill komma igång behöver inte krångla till det. I slutet av webbinariet kom Kristen med ett råd, som förvisso inte direkt gagnade mig, men som ändå var rimligt. Den som vill börja arbeta mer beteendeinformerat kan ju smygstarta genom att bara addera “beteende” till sin nuvarande titel. Helt plötsligt har ju organisationen sin egna Beteendedesigner, Beteendeproduktchef eller Beteendekommunikatör och frågan får sannolikt radikalt mer fokus än tidigare.
November: Beteendeinformerad kommunikation med Höganäs
I november bjöd vi in Jenny Rasmussen, kommunikationssamordnare för Höganäs kommun. Jag har sagt det förut men när det kommer till att arbeta mot offentlig sektor så finns det inga organisationer som imponerar på mig mer än kommuner – speciellt de mindre.
Jennys dragning var verkligen ytterligare ett bevis på detta.
I sin presentation berättade hon om ett projekt som syftade till att minska risken för vattenbrist inom kommunen, något som skett år efter år.
I en workshop med oss konstaterade vi att ett viktigt beteende som måste ske är att poolägare fyller på sina pooler i etapper. Det är nämligen när alla förbrukar väldigt mycket vatten på en gång som risken för vattenbrist ökar.
Jenny och hennes kollegor formulerade följande inlägg i sociala medier, samt sponsrade det med 500 kronor.
Tweet
Share