Niklas Laninges nyhetsbrev #95

Välkommen till veckans nyhetsbrev!

Här är dagens meny:

Innan dagens innehåll vill jag uppmärksamma dig på några saker som händer i “närtid”:

I veckan berättade Facebook om sitt nya samarbete med Ray ban. Tillsammans har företagen skapat ett par smart glasses, alltså ett par uppkopplade solglasögon utrustade med två kameror som kan fånga och ladda upp bilder direkt till Facebook och Instagram.

Om det låter väldigt likt det Snapchat gjorde för fyra år sedan så är det för att det är väldigt likt det Snapchatr gjorde för fyra år sedan. Det är inte för inte som många skämtar om att Snap är Facebooks innovationsavdelning.

Här är den officiella pressreleasen från Facebook och här hittar du en gedigen rapport från The Verge.

Designen på glasögonen fick mig att tänka på ett citat från Snaps VD och grundare Evan Spiegel. Till skillnad från Facebooks glasögon så har Snap alltid gjort sina glasögon medvetet “uppseendeväckande” (se ovan). När Facebook väljer att göra sina kameror så diskreta som möjligt så har Spiegel och Snap fattat ett aktivt beslut om att det ska synas att solglasögonen är utrustade med kameror.

Spiegel menar att det måste vara tydligt för omgivningen vad som pågår, Zuckerberg verkar inte haft samma oro…

Trogna läsare vet att en återkommande fråga jag får i projekt är huruvida just design som bygger på beteendevetenskap kan vara etisk. Det handlar ju trots allt om att använda psykologi för att påverka hur en person beter sig.

Som vi kan se i fallet Facebook och deras smarta glasögon så måste etiska bedömningar ske för all design, inte bara den beteendeinformerade. Metoderna och designdisciplinerna avgör som bekant inte huruvida en insats är etiskt korrekt – det gör avsändarens affärsmodell.

Nog för att Facebook har hundratals beteendevetare hos sig, men det är inte deras metoder som nu lett till att vi snart kommer bli smygfotade på stränder världen över. Även brittiska staten har hundratals beteendevetare anställda och jag skulle säga att deras metoder bidragit till att förbättra miljontals liv.

Mycket pekar på att Facebook är ett ruttet företag (spana in denna två dagar gamla nyhet för referens) och det är det här som gör att deras utvecklare, UX:are, beteendevetare, PR-stab etc etc skapar så tvivelaktiga digitala upplevelser.

Felet är således Zuckerberg och ägarnas, inte de discipliner som de nyttjar för att realisera hans destruktiva vision.

Dags att gifta två ämnen som ligger mig varmt om hjärtat: trafiksäkerhet och beteendeförändringstekniker.

En beteendeförändringsteknik kan ses som en metod som uppvisat stöd i forskning när det kommer till att tackla vissa barriärer som omgärdar beteenden.

I de projekt som jag och teamet utför är beteendeförändringstekniker stommen för våra insatser, som vanligtvis handlar om att kreativt applicera några av de 93 teknikerna på ett givet problem.

I somras så hittade min kollega Erik rapporten Using Behaviour Change Techniques: Guidance for the road safety community som är full av råd för dig som vill arbeta evidensbaserat med trafiksäkerhet. Är du dessutom bra på att generalisera metoder så kommer rapporten vara användbar för alla typer av beteendeförändring.

Här är några av de viktigaste lärdomarna från rapporten.

Rapporten inleds med en genomgång av de steg som alla beteendeprojekt bör gå igenom:

Totalt finns det alltså 93 tekniker grupperade i 16 kategorier. Det är insatsens beteendediagnos som ska styra valet av tekniker.

Exempelvis så kanske man lär sig att en orsak till att målbeteendet uteblir är avsaknaden av feedback kring önskat och oönskat beteende. En sådan insikt innebär att viktiga tekniker återfinns i kategori två (feedback and monitoring).

En annan vanlig diagnos är att målgruppen inte känner till de långsiktiga konsekvenserna av insatsens målbeteende. Här kan man således hitta bra uppslag för lösningar i kategori 9 (comparing of outcomes).

Att lära sig matcha beteendediagnos med rätt tekniker är bokstavligen en hel vetenskap så låt oss gå vidare till ett praktiskt exempel.

Ett brittiskt polisdistrikt upplevde att många äldre förare var i behov av att uppdatera sina trafik- och körkunskaper. Ett målbeteende i arbetet med utmaningen var därför att få äldre att ta körlektioner. Som ett sätt att öka beteendet skapades en insats där familjemedlemmar uppmanades ge bort en “uppfriskningslektion” till målgruppen.

Insatsen innehöll en rad tekniker:

Rapporten innehåller korta beskrivningar av samtliga tekniker, guidning i hur du kan använda dem samt ett par till case. Du hittar alltså hela rapporten här.

I veckan fyllde jag år (34, tackar som frågar). Som vanligt så hade Avanza en födelsedagshälsning förbered som damp ner i mejlboxen samt i appen.

Och som vanligt så handlar det om VD-Rickard och ordförande-Sven som spelat in en pajig men smålustig film där de levererar ett generisk grattis (med 1,5 miljoner kunder är det svårt att vara personlig).

Kalla mig lättroad men jag uppskattar verkligen den här typen av enkel humor från företag. Att man dessutom vågar driva med finansbranschens friskrivningsklausuler gjorde det hela ännu roligare, se nedan.