View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev #85

Niklas Laninges nyhetsbrev #85
By Niklas Laninge • Issue #85 • View online
Dags för nummer 85 av mitt veckovisa nyhetsbrev!
Sommaren är här och semestern närmar sig med stormsteg, men innan jag slår av på takten något så bjuder jag på följande:
  • Åsikt: Behöver vi ett Normanbelopp för klimatavtryck?
  • Kunskap: COM-B mall för att förstå de som vacklar kring vaccination
  • Inspiration: The Guardian bjuder på en fin liten detalj
  • Tips: Imorgon blir det lunchwebbinar!

Behöver vi ett Normanbelopp för klimatavtryck?
Känner du till Normanbeloppet?
Är din stora passion här i livet INTE att köpa och sälja fonder så är svaret sannolikt nej.
Normanbeloppet var ett riktigt fiffigt initiativ från en tidigare finansminister med samma namn (Peter Normanbeloppet). Syftet var att göra det lättare för människor att förstå exakt vilka konsekvenser de olika förvaltningsavgifter som fonder har får för ens sparande. De flesta fonder kostar ju och denna kostnad anges med en procentsats. För oss vanliga dödliga kan det därför vara lite svårt att förstå hur stor skillnad det är i pris för en fond som tar en procent jämfört med en som tar två.
Normanbeloppet visar därför exakt hur mycket pengar som går till fondförvaltaren för en person som sparar 1000 kronor per månad under tio år. Vännerna på Avanza har skapat illustrationen nedan för att ytterligare förtydliga att skillnaden mellan en och två procent blir ganska stor – i det långa loppet.
CO2e/kg – den nya förvaltaravgiften?
Så vad har fondsparande med mat och klimat att göra?
Jag tycker mig se fler aktörer som väljer att märka ut CO2-avtryck för sina varor. Bland de första var nog Oatly som informerade sina kunder om vilket klimatavtryck deras havremjölk har.
Moderna aktörer som Mat.se har märkt upp nästan hela sitt sortiment, och det var här jag började tänka på Normanbeloppet.
Nyligen skulle jag klicka hem lite frukt och slogs då att det ju är rätt så rejäl skillnad i klimatavtryck mellan varorna nedan.
Vid första anblick känns det ju ändå som att 0.3 och 0.6 ligger ganska nära varandra och detsamma gäller väl ändå också 0.9? Men efter att ha tänkt till lite så slog det mig att det ju de facto är dubbelt så dåligt av mig att köpa kiwi som det är att köpa hem äpplen.
I sammanhanget är ju äpplen en härlig 0,5-procentsfond medan kiwi och apelsin ju kommer ha samma negativa påverkan på klimaten som en 2-procentsfond kan ha på ens sparande.
Lösningen? Fortsättning följer…
Klockan är 23:00 kvällen innan detta nyhetsbrev når dig och jag har tyvärr alldeles för lite kognitivkapacitet för att knäcka den här koden. För mig är det dock tydligt att det borde finnas ett sätt att jämföra varors miljöpåverkan som verkligen får de varor med mindre avtryck att sticka ut?
Bara en tanke, svara på dagens utskick om du vill komplettera med något.
COM-B mall för att förstå de som vacklar kring vaccination
Modellen COM-B är ett återkommande inslag de projekt vi utför på beteendeinsiktsenheten. Vi använder modellen när vi diagnosticerar de beteenden vi vill påverka i våra projekt. Syftet är att skapa en djupare förståelse för vad som kan behövas för att målgruppen ska utföra önskade beteenden, som studeras utifrån följande dimensioner:
  • Capability, alltså huruvida målgruppen har förmåga och färdigheter som krävs för att utföra ett visst beteende.
  • Opportunity, alltså om det finns möjliggörare så som tid, triggers, normer, förebilder etc. som främjar önskat beteende.
  • Motivation, alltså om målgruppen har intention, värderingar, vanor m.m. som främjar att önskat beteende utförs.
Då vi under våren haft ett par uppdrag och frågeställningar kring vaccination så har mina kollegor hittat en rad smarriga rapporter och guider kring frågan. Nu senast var det Gabriella hos oss som hittade denna mall som ställer en rad bra frågor kring målgruppens inställning till och förmåga att vaccinera sig – alltså utifrån COM-B modellen.
Här är de frågor som jag tycker är värda att undersöka först om man exempelvis arbetar med vaccination, eller om man som privatperson vill skapa förståelse kring varför vissa skulle vara skeptiska till en så uppenbart bra grej.
Capability
Fysisk förmåga:
  • Kan man ta sig till och från platsen där vaccineringen utförs?
Psykologisk förmåga:
  • Förstår man riskerna som finns med att drabbas av Covid-19?
  • Förstår man vilken risk man kan utsätta andra för om man skulle drabbas av Covid-19?
  • Förstår man varför det är viktigt att vaccinera sig? Både för sin egen skull men också vad det innebär för andra människor.
  • Känner de till att vaccinet är säkert och effektivt?
Opportunity
Möjliggörare i den fysiska miljön:
  • Har man tid att gå och vaccinera sig?
  • Är vaccincenter lätta att nå och har de öppet länge?
  • Gör individens arbetsgivare det lätt för hen att boka in och ta sig till vaccinationen?
Sociala möjliggörare:
  • Vet man att de flesta i ens närhet tänker vaccinera sig?
  • Förstår man att vaccinera sig är det enda rätta att göra?
  • Finns det många exempel på personer i omgivningen och personer man ser upp till som valt att vaccinera sig?
Motivation
  • Reflekterande motivation:
  • Upplever de att Covid-19 skulle ha allvarliga konsekvenser på deras hälsa?
  • Känner de att vaccinering är viktigt för dem själva, sin familj och sina vänner?
  • Känner de till att likasinnade valt att vaccinera sig?
Automatisk motivation:
  • Får de ångest eller blir rädda av att tänka på vaccinering?
The bigger picture
Som du förhoppningsvis ser så hjälper den här modellen oss att, på ett ganska smidigt sätt, borra djupare i hinder kring ett beteende. Det är lätt att slänga sig med termer som vaccinskeptiker och anti-vaxxers men som du ser så är det aldrig frågan om de som är för och de som är mot.
Det finns alltså olika typer av motstånd och hinder som således behöver adresseras med olika tekniker. För vissa kanske det räcker med en grupp kändisar som på svartvita bilder “kavlar upp”. För många andra är det dock snarare ett behov av samtal med vänner och kollegor som redan valt att kavla upp.
The Guardian bjuder på en fin liten detalj
Trots att det finns något unikt med varje beteendeutmaning så finns det ett par tumregler som man bör följa om man vill få någon att agera:
  1. Fånga mottagarens uppmärksamhet
  2. Gör det tydligt vad hen bör göra
Ett klassiskt knep för det förstnämnda är att jobba med personalisering. Alltså, att på något sätt skräddarsy sitt budskap så att det känns lite mer skräddarsytt för mottagaren.
Knepet känns så självklart att det är lätt att glömma bort, kanske till och med avfärda som något som man bara använde sig av förr i tiden.
När jag stöter på, och i viss mån agerar på, elegant användning av sagda knep som i exemplet nedan så blir det en påminnelse om att aldrig underskatta kraften i ett “personligt” tilltal.
The Guardian ber om en donation och fångar min uppmärksamhet genom att nämna Sverige :)
The Guardian ber om en donation och fångar min uppmärksamhet genom att nämna Sverige :)
Tips: Webbinar om boken The behaviorally informed organization
När det kommer till tillämpad beteendevetenskap och psykologi har vi kommit en bra bit från nudging. Regeringar världen över har en stab av beteendevetare som hjälper dem optimera landet. Teknikbolagen i USA gör detsamma. Numera finns det till och med organisationer vars produkter och tjänster bygger på psykologisk forskning.
Den här typen av organisationer är att betrakta som beteendeinformerade.
Imorgon klockan 12:15 berättar jag mer om detta och hur man som organisation kan agera för att bli just beteendeinformerad.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer och lärdomar från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

If you don't want these updates anymore, please unsubscribe here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 om andan faller på!