Niklas Laninges nyhetsbrev #82

Hej och tack för att du är en av de 1606 beteendeälskarna som varje vecka tar emot mitt nyhetsbrev!

Vilken fest att få ha så många läsare – tack!

Idag skriver jag om följande:

Innan vi drar igång – vi ses väl digitalt den 25/5 klockan 13:30? Vad händer då? Det här.

I veckan har jag läst Johan Anderbergs bok Flocken (se recension nedan). Jag har också lyssnat på en intervju med Amina Manzoor, tidigare vetenskapsjournalist på DN, om hennes nya coronabok.

I båda fallen så berättas det om hur de (Anderberg och Manzoor) och flera andra experter är så överraskade över hur litet motstånd det ändå har varit i de länder som haft hårda lockdowns.

Visst, det har varit demonstrationer här och var men överlag, menar de, har motståndet till nedstängningar och utegångsförbud lyst med sin frånvaro.

Vad jag har kunnat läsa mig till så finns det ingen som lagt tid på att fundera på varför det blev så. Tillåt mig därför komma med en möjlig (del)förklaring: Netflix och andra streamingtjänster.

Populärkulturen är ju full av exempel på stater som håller sina invånare i schack genom att mata dem med underhållning i världsklass. Huxleys Brave new world, Foster Wallaces Infinite jest och Pixars Wall-E har alla målat upp dystopiska bilder av hur människor kan tänka sig att leva under de mest förtryckande omständigheterna, men samtidigt vara rätt så nöjda med tillvaron.

Visst, att jämföra dessa verk med vad vi sett runt omkring i världen det senaste året är givetvis extremt och något tillspetsad. Kan dock inte det faktum att många av oss kunnat hålla oss underhållna mitt i allt detta bidragit till att stilla viss frustration?

Det vi vet med säkerhet är att aktörer som Netflix, Disney+ och HBO växte kraftigt i pandemins början. Och så vet vi också att världens experter förväntade sig ett mycket större motstånd än vad vi hittills sett gällande inskränkta friheter.

Vi talar förvisso om korrelation, inte om kausalitet, men visst är det lite kittlande att tänka att Aldous Huxley och många andra delvis hade rätt?

Så har det då kommit ännu en rapport som siar kring hur vi kommer att bete oss när pandemin väl är över.

Denna gång är det ehandelsplattformen Shopify som står som avsändare, och givetvis är temat shopping – fysisk såväl som digital sådan.

Studien är utförd i Storbritannien och i den har 1003 shoppare fått svara på frågor kring shoppingbeteenden före, under och efter pandemin (alltså hur de kommer att bete sig när pandemin väl är över).

Här är de delar i rapporten som fångade min uppmärksamhet:

Som alltid så ska man ta den här typen av enkätstudier med en nypa salt, men att läsa rapporten i sin helhet är obligatoriskt för dig som arbetar inom handeln, oavsett om denna är fysisk eller online.

Här hittar du hela rapporten.

Nu tänkte jag hylla två synnerligen kreativa triggers från det offentliga rummet vars syfte är att trigga en viss typ av beteendeförändring.

Först ut har vi följande från konsultbolaget HiQ.

Observanta läsare vet att jag tidigare skrivit om kraften i att kommunicera via p-böter, se nummer 67.

Sen har vi en återkommande utomhuskampanj från vännerna på Dreams som varje år påminner Black Friday-shoppare att det finns viktigare saker i livet än en bra deal.

Flocken av Johan Anderberg. Så här ett år in i pandemin så börjar böckerna om året som gått strömma in. Boken Flocken har tagit något av en ledarposition i kategorin, och jag är inte förvånad.

Överlag så talar vi här om en välskriven bok som kronologiskt går igenom turerna kring Sveriges och övriga länders val av strategi: lockdown vs. frivilliga åtgärder.

Att läsa Flocken är väl lite som att läsa sin gamla dagbok – det är otroligt intressant men skämskudden är ständigt närvarande.

Som du fattar så bör du läsa boken, även om det blir väl magstarkt mot slutet när Anderberg ska sätta betyg på Sverige strategi. Jag ska inte spoila betyget men pallar du inte läsa boken så kan du svara på dagens nyhetsbrev så delar jag betyget.