I veckan blev det klart att det från och med nästa får kosta max 600 kronor att flytta sitt tjänstepensionskapital från ett fondbolag till ett annat. I och med detta så är tjänstepensionsbranschen ännu en bransch som bivit mer konkurrensutsatt och där kundlojalitet således blivit ett huvudbry.
Marknadsekonomin och verktyg som Mobilt bankid har gjort att allt ifrån bilprovningen till vårdcentraler numera måste anstränga sig för att behålla sina “kunder”. Som du säkert kan förstå är detta på gott och ont – en konkurrensutsatt elmarknad föder innovationer som elbolaget Tibber, men det känns som att en vårdcentral har bättre saker för sig än att försöka bemästra lojalitetspsykologins lagar.
Även moderna och helt digitala aktörer tvingas acceptera lojalitetens nya lagar: har man valt en prenumerationsmodel där intäkterna är beroende av aktiva, engagerande och lojala användare måste användarens 30 första dagar vara en fröjd.
Tänk exempelvis på hur Microsoft har det jämfört med konkurrenten Slack. Beslutet att ta in Microsofts lösningar som Teams och Outlook fattas av en inköpare som köper en rejäl jäkla licens och alla på företaget måste sedan använda dessa lösningar.
Slack (chattverktyg m.m.) har en affärsmodell som vilar på hur många på ett företag som använder tjänsten och hur intensivt. Lyckas Slack inte engagera sina användare blir det heller inga pengar.
Givetvis är det uppenbart att Microsoft-modellen tillhör dåtiden (för dyr, krånglig och riskabel) medan Saas-lösningar (software as a service) likt Slack är framtiden.
Utmaningen som alla digitala tjänster kommer att stå inför är således lojalitet, inte kundanskaffning och försäljning.
Lojalitet är en beteendeutmaning
I detta nya landskap där friktionen kring uppstart är låg likaså trösklarna för att byta till en konkurrent spelar tillämpad beteendevetenskap en avgörande roll. Lojalitet är vare sig en känsla eller en attityd man har till en tjänst eller ett varumärke – det är specifika beteenden som man utför genom tjänsten.
Företag måste alltså (snabbt) lista ut vilka beteenden som är förknippat med hög lojalitet och sedan lägga allt krut på att facilitera dem.
Vissa kommer ha enklare för detta, Spotify blir som bekant bättre och bättre ju mer jag använder appen och Avanza sätter guldkant på min vecka med sin podd.
För andra kommer det att bli svårare, vad gör exempelvis mitt försäkringsbolag för att hålla mig lojal? Jag vet ärligt talat inte ens vilket försäkringsbolag jag har…
Fyra psykologiska strategier för ökad lojalitet
De organisationer som bemästrar de nya lagarna för lojalitet har alla det gemensamma att de kan sin psykologi. Den 28 april tänkte jag fördjupa mig i denna psykologi i ett webbinarium på temat (
anmälan här). Vad jag kan se så handlar det främst om fyra snillrika sätt att väva in psykologi för att skapa lojala kunder:
-
Coachen: genom veckovis och månatligt coachande förstärks relationen och användarens “beroende” av den tjänst företaget levererar. Tänk Tibbers elcoach eller sparappen Dreams stöd och verktyg.
-
Benjamin Buttons-produkten: Ju mer man använder tjänsten desto bättre blir den. Tänk Spotifys rekommendationer eller betyg man får på Airbnb och Tradera.
-
Det identifierbara offret: Företaget parar ihop sin tjänst med något som användaren faktiskt bryr sig om. Hälsoappen Sidekick donerar vatten till behövande baserat på hur mycket du som användare rör på dig, försäkringsbolaget Lemonade avsätter en del av intäkterna till den välgörenhetsorganisation du som användare har valt att stödja.
-
Mentala modellen: Direkt vid det första mötet med tjänsten visar den exakt hur du ska använda den. Språkappen Duolingo berättar exempelvis direkt för användaren att här handlar det om att bestämma hur många minuter du som användare ska spendera på appen – varje dag!
Den 28 april klockan 9:00 går jag på djupet kring respektive strategi och förklarar varför det, rent psykologiskt, är ett måste att anamma något liknande om ens affär står och faller på lojalitet.