View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev #71

Niklas Laninges nyhetsbrev #71
By Niklas Laninge • Issue #71 • View online
Välkommen till nummer 71 av mitt veckovisa nyhetsbrev!
Det har varit en bra tillväxt av prenumeranter på sistone så för dig som är ny så kan du varje vecka förvänta dig tips, tankar och metoder inom tillämpad beteendevetenskap.
Idag står följande på menyn:
  • Åsikt: Innovations- eller exploateringsekonomi, eller: det är inte psykologin du behöver oroa dig för
  • Mera om beteendeinformerad kommunikation från UK
  • Inspiration: Avanza och empty state design
  • Läst i veckan
Innan vi börjar: tack till er som köpt boken Beteendedesign direkt från mig och påpekat att det faktiskt är billigare än hos Adlibris (250 vs. 291 kr). Vill du stödja mig och nyhetsbrevet kan du köpa ett ex genom att svara på detta mejl. Betalas med Swish och skickas med posten.

Innovationsekonomi? Snarare exploateringsekonomi
Inför en föreläsning på en startup-hubb i Stockholm ville min kontaktperson försäkra sig om att jag skulle benämna de etiska aspekterna av att använda beteendevetenskap och psykologi i sin produktutveckling.
Sannolikt hade han, precis som många andra, tagit del av berättelser om “teknikjättarnas psykologiska knep” och deras manipulering för att ta så mycket av vår uppmärksamhet som möjligt. Filmer som The Social dilemma, böcker som Skärmhjärna och Internet är trasigt samt rörelser som Time Well Spent har alla bidragit till hysterin om att vi i hemlighet blir manipulerade att klicka, swipe:a och scrolla.
Men vet du vad? Det är inte psykologin som är boven – det är affärsmodellen.
Faktum är att jag ibland tror att det är just teknikjättarna som finansierat nyssnämnda verk för att distrahera oss från det faktum att detta inte är innovationsföretag utan snarare företag som bygger på en exploateringsekonomin.
Exploateringsekonomin
Nog för att de tusentals beteendevetare som arbetar på Google, Facebook och Uber m.m. gör vettiga saker, men tro inte en sekund att det är deras “mindtricks” som gjort bolagen till de giganter de är idag.
Nej, snarare är det företagens förmåga att exploatera samhället och sina användare som lett till att allmänheten pratar om att vi är “beroende av Facebook” och så vidare.
I annonsfinansierade tjänster som de Google och Facebook erbjuder så är det som bekant användarna som är produkten och annonsköpare som är kunden. Givet denna dynamik så blir det viktigt att optimera för användarbeteenden som resulterar i så många datapunkter och så högfrekvent användande som möjligt.
I det här fallet så räcker det med att tjänsterna är helt gratis (omöjligt att konkurrera med) samt att så gott som alla man känner nyttjar tjänsten. Det är alltså inte like-knappen, infinite scroll eller kommentarer som gör att vi inte kan överge Instagram, Google, Facebook etc. – det är det faktum att de är annonsfinaserade plattformar som konkurrerat ut alla alternativ med mer eller mindre fula knep så som uppköp av allt som liknar konkurrens.
Som jag ser det så finns det tre typer av företag inom exploateringsekonomin:
  • De som säljer användarnas data till hägstbjudande (Google, Facebook och Robinhood)
  • De som kan leverera extremt billiga tjänster genom att vara “en plattform för entreprenörer” och således slipper betala för arbetskraft förutom när just någon nyttjar sagda arbetskraft (Uber, Foodora, Kry, Mindler, Dija (matleveranser inom 10 minuter))
  • De som pressar priser genom nya finansieringsmodeller för upphovsrätter (Spotify, Storytel, Youtube)
Igen, flera av nyss nämnda bolag har psykologer och beteendevetare som anställda och dessa använder verkligen sin kunskap för att förbättra sagda tjänster. Och ja, vi talar om en rad riktigt bra tjänster.
Men med det inte sagt att de inte bygger på en exploateringsekonomi och det är just detta, alltså inte den tillämpade psykologin, som vi bör se upp med.
Från exploaterings- till verktygsekonomin
Min prognos är att bolag inom exploateringsekonomin kommer få det tufft på 20-talet, vilket vi redan sett prov på:
  • Foodoras matbud kräver kollektivavtal
  • 20 taxichafförer i UK vann en stor tvist med Uber vilket innebär att Uber numera ska ses som en arbetsgivare med allt ansvar som det innebär
  • Australien inför en “länkskatt” (OBS! missvisande namn) som sätter press på Facebook och Google att ingå samarbeten med mediahus
  • Twitter fullkomligt sprintar mot att lämna sin annonsfinasierade affärsmodell (vilket belönats av börsen)
Om vi nu ser början på slutet av exploateringsekonomin så ser vi slutet på början av verktygsekonomin. Här talar vi inte längre om digitala tjänster som tjänar sina pengar på att exploatera sina användare och “anställda” utan om tjänster som tjänar pengar på att ge sina användare superkrafter.
Här hittar vi företag som Substack (skribenter tjänar pengar på sina nyhetsbrev), Doors (artister tjänar pengar på livestreamade konserter), Only fans (snygga personer tjänar pengar på sitt utseende, hmm, nja… ok… lite kontroversiell tjänst).
Inom verktygsekonomin så hittar vi också konsumenttjänster där användaren faktiskt också är kunden: För 10 kronor i månaden hjälper sparappen Dreams dig att spara mer, för 39 kronor i månaden hjälper elbolaget Tibber dig att sänka din elkostnader och för 399 kronor per år hjälper matte-appen Albert dig att hjälpa ditt barn med matteläxan.
Så håll utkik efter verktygsekonomin (som egentligen kanske bara är det gamla goa sättet att driva affärer på) men gör dig också beredd på en värld där exploateringsekonomin växer sig starkare.
Om så är fallet så lovar jag att vi om 30 år kommer att läsa artiklar om hur psykologer är de nya fattigpensionärerna då de efter ett liv som gigarbetare på Kry, Mindler och Min doktor jobbat för lägre och lägre timarvoden samtidigt som de inte sett till att ha tjänstepension.
Beteendeinformerad kommunikation
Förra veckan berättade jag kort om det webbinar jag håller tillsammans med Sveriges kommunikatörer den 26:e mars. Temat är guiden The Principles of Behaviour Change Communications som Government Communications Services (GCS) i Storbritannien gett ut.
I detta fantastiska land så finns det alltså en central enhet inom regeringskansliet som ser till att all, ja ALL, kommunikation som görs inom offentlig sektor följer samma principer och vilar på evidensbaserade metoder.
Låt detta sjunka in lite…
Innan UK:s motsvarighet till MSB ska skicka ut ett mass-sms så måste alltså dess kommunikatörer säkerställa att insatsen byggt på principer kring beteendeförändring.
En av dessa principer är att det målbeteende som ens kommunikationskampanj är tänkt att påverka ska analyseras enligt modellen COM-B. Här handlar det alltså om att få en systematisk förståelse för beteendet och dess barriärer innan man som kommunikatör börjar skapa kampanjidéer.
En sådan systematisk genomgång leder ofta till att man undviker att trampa i kommunkationsklaveret som att exempelvis gå vidare med kampanjer som är dömda att misslyckas.
Guiden lyfter faktiskt upp ett exempel på när GCS var nära att begå ett sådant misstag. I samband mer Brexit så planerade man att utföra en stor kommunikationskampanj mot åkerier som kör mellan EU och Storbritannien. Nu när Storbritannien inte längre är en del av EU så krävs det mycket mer dokumentation från lastbilschaufförer, något som kampanjen ville påminna dessa om. Syftet var förstås att se till så att chaufförerna har med sig rätt dokumentation vid gränsen så att köer undviks.
Lyckligtvis så utförde man en snabb beteendediagnos utifrån modellen COM-B varpå man fann att det här med pappersarbete aldrig kommer vara något som chaufförerna vill ägna sig åt. Faktum är att flera chafförer sa att de hellre tackar nej till körningar till UK än att behöva fylla i massa papper.
Det här fick GCS att byta målgrupp – från chafförer till deras chefer. Dessa hade redan ett arbete som till stor del bestod av pappersarbete. Att addera ytterligare ett par blanketter blev således inte ett lika stort aber som det hade blivit om man lagt detta arbete på chaufförerna.
Notera att jag är partisk när det gäller COM-B då jag och mitt beteendeinsikts team är ensamma om att använda metoden i Sverige. Men – internationellt sett så är vi i gott sällskap!
Vill du höra mer om guiden så kan du anmäla dig till mitt webbinar den 26:e mars klockan 10:00.
Avanza och empty state design
Min vapendragare, vän och broder från en annan moder Arvid Janson introducerade mig för ett par år sedan för begreppet empty state design. Helt kort så handlar det här om vad man visar i ett gränssnitt när detta är tomt.
Det kan handla om vad man möts av när papperskorgen är tom, en mapp, en spellista eller någon annan del av en produkt som är tänkt att vara använd men som ännu inte nyttjats.
Nyligen tömde jag ett av mina Avanzakonton och blev som vanligt överraskad av hur genomtänkt allt med Avanza är.
Nu när det inte fanns några pengar på kontot så möts jag alltså av sparkalkylatorn som snabbt påminner mig om fördelarna med ett månadssparande.
Läst i veckan
Tystnaden av Don DeLillo. På pappret är detta en bok som är som skriven för mig: kort och dystopisk. I boken får vi vara med när all teknik i världen slutar fungera. Tyvärr bjuder boken inte på något göttande domedagen och den blir heller ingen dräpande kommentar på samtiden. Total pyspunka med andra ord.
Undvik, läs istället Morgonstjärnan av Knausgård (recenserad i #68).
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer och lärdomar från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

If you don't want these updates anymore, please unsubscribe here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 om andan faller på!