Niklas Laninges nyhetsbrev #142

#142・
2.53K

subscribers

151

issues

Subscribe to our newsletter

By subscribing, you agree with Revue’s Terms of Service and Privacy Policy and understand that Niklas Laninges nyhetsbrev will receive your email address.

Niklas Laninges nyhetsbrev #142
By Niklas Laninge • Issue #142 • View online
Då var det söndag och dags för ännu ett nyhetsbrev!
Stort tack till er som på olika sätt delade förra veckans nyhetsbrev, och hej till dig som nyss börjat prenumerera, kanske tack vare en av dessa delningar.
Som vanligt blir det tankar, inspiration och kunskap kring storskalig beteendeförändring.
Här är dagens meny:
  • Kunskap: Sammanfattning av vår rapport Lättare val för folkhälsan
  • Åsikt: Ett beteendemanifest bortom nudging
  • Inspiration: Hur bidrar en fond till global uppvärmning?
  • Läst i veckan: Malma station av Alex Schulman

Sammanfattning av vår rapport Lättare val för folkhälsan
Mitt team, och främst min kollega Gabriella Stuart, arbetar i ett större projekt inom initiativet Folk hälsa för alla. Här undersöker vi vilken roll butiksmiljön spelar när det kommer till vår benägenhet att fatta hälsosamma beslut kring mat.
Att butiken spelar roll är självklart, sju av tio kalorier vi stoppar i oss är inhandlade i livsmedelsbutiker. Det vi är mer intresserade av att undersöka är hur en butik kan främja hälsosamma val. Vi vet redan idag att en butik kan, och gör, det lättare för oss att välja det ohälsosamma. Hur kan det se ut om de gjorde det omvända?
Som en del av projektet släpptes i veckan en första delrapport. Läs den gärna här. Nedan kommer några av mina favoritlärdomar från rapporten.
Exempel på hur butiker främjar ohälsosamma val:
  • Varors placering påverkar (föga förvånande) kundens val. Historiskt har ohälsosamma varor fått mer gynnsamma placeringar (gavlar, vid kassan etc.).
  • Pris, främst genom mängdrabatter och tillfälliga erbjudanden, påverkar kundens val och tyvärr används detta grepp främst för ohälsosamma varor.
Det har forskats en hel del kring vad som kan få fler att agera hälsosamt i butik. Studierna är dock främst utförda utomlands. Här är några av strategierna som visat sig främja hälsosamma val i butik:
  • Rekommendera hälsosammare alternativ, antingen genom att ha hälsosammare alternativ bredvid mindre hälsosamma varianter av samma produkt eller att i onlinebutik göra det lätt för kunden att byta ut en vara till en mer hälsosam (så kallade swaps).
  • Förstärk positiva normer genom att förtydliga för kunden hur hälsosamma kunder agerar och vad de köper.
  • Förenkla valet för kunden genom enklare information och produktmärkningar som starkt signalerar att varan är ett mer hälsosamt val.
Under hösten kommer vi fortsätta med projektet, då i form av egna studier i butik. I väntan på dessa får du hålla tillgodo med rapporten.
Ett beteendemanifest bortom nudging
Begreppet nudging har med all rätt fått utstå en hel del kritik. I takt med att begreppet gått från modeord till allmängods är det dömt att överanvändas och feltolkas. Att samhällsvetenskaplig forskning dessutom granskats rikligt de senaste fem åren har också bidragit till att fler förstår att det här med nudging inte alltid är så effektivt som de populärvetenskapliga böckerna utlovat.
Tvärtom så är den här typen av enkla förändringar i beslutsmiljön i syfte att “göra det lätt att göra rätt” inte alls så värst effektfullt. Detta ser man när man läser sammanställningaer av alla nudge-studier, alltså så kallade metaanalyser.
Självklart så ska vi inte kasta ut barnet med badvattnet. Micheal Hallsworth vid Behavioural Insights Team skrev en klok text om just nudge-kritiken där han förtydligade beteendevetenskapens roll, en roll som sträcker sig långt bortom nudging enligt honom.
Hallsworth menar att det förvisso finns många interventioner som går att beskriva som nudges som varit just effektiva. Som att göra ett visst val till det förvalda, så kallade defaults. Problemet är att den här typen av fynd är mycket lättare att kommunicera än de projekt där beteendevetenskap spelat än större och mer komplicerad roll.
I regel så handlar dessa om att använda den beteendevetenskapliga processen och synsättet för att skapa förståelse och generera bättre strategier eller mer effektiv policy. Målet med den här typen av projekt är att förstå vad som fungerar och för vem genom att robust utvärdera sina hypoteser kring beteendeförändring. Projekt som knappast går att koka ner på en slide eller i en tweet.
Det beteendeinriktade manifestet
Hallsworth och hans kollegor är något av vår branschs influencers, alltså de som visar vart fältet är på väg. Just nu argumenterar de för att beteendevetenskap inte är ett specialistverktyg utan ett synsätt som går att applicera på olika typer av problem. Just problem handlar ju ofta om beteenden så tanken är rimlig.
För att göra perspektivet mer kommunikativt så filar de just nu på ett manifest för oss i branschen. Här är åtta av de tio punkterna som de kommit fram till för något år sedan:
  1. Använd beteendevetenskap som en lins
  2. Se systemet som beteendet befinner sig i
  3. Skapa förutsättningar för riktiga experiment
  4. Var ödmjuk, hjälp andra att agera som en beteendevetare
  5. Kom med rekommendationer, men anpassa dessa när ny data kommer in
  6. Försök replikera vad som visat sig fungera
  7. Gör gedigna förklaringar kring beteenden istället för att lista en massor av biasar
  8. Bygg upp beteendekompetens inom organisationer
Hur bidrar en fond till global uppvärmning?
När det kommer till beteendeförändring så är sparande ett av få områden där en liten ansträngning idag belönar sig rikligt i framtiden. Att se till att ens arbetsgivare betalar tjänstepension är ett beslut du fattar ett fåtal gånger, men som gör all skillnad när du väl blir 67.
På samma sätt så kan ett engångsbeslut kring vart du placerar dina pengar gynna planeten. Att inte placera i fonder eller köpa aktier i bolag vars nettoeffekt på klimatet är negativ är sannolikt en av de mest effektiva klimathandlingarna sett till hur enkelt det är.
Många banker gör det idag lätt att hitta fonder och företag som agerar mer eller mindre hållbart. Precis som all form av märkning så är detta något av en djungel. Mitt i denna djungel stötte jag på ett innovativt sätt att visa huruvida ett bolag eller en fond bidrar positivt eller negativt till den globala uppvärmningen.
Det amerikanska finansbolaget MSCI har tagit fram måttet Implied Temperature Rise. Måttet är främst tänkt att användas av institutionella investerare, men en vacker dag kanske det dyker upp på Avanza eller någon annan svensk bank.
Implied Temperature Rise visar om ett företag eller en fonds möjlighet att möta Parisavtalets mål om 1,5 graders temperatur ökning. Beräkningarna bakom måttet förklaras i bilden nedan, även om just punkt två (ett företags beräknade utsläpp över 50 år) sannolikt är riktigt svårt att räkna ut. Det användaren ser är dock glasklart: håller sig fonden eller företaget inom ramen för Parisavtalet, och om inte – med hur många grader är det över målet?
Läst i veckan
I veckan har jag läst Malma station av Alex Schulman. Många gillar Schulmans böcker, själv tycker jag de är ambitiösa men helt okej. Han spänner alltid bågen men får ändå inte pilen att träffa piltavlan.
Det jag främst ogillar med Malma station är att det är för många spänningsmoment genom hela boken, men som aldrig får ett tillfredställande slut.
Malma station innehåller många fina passager, men det är mest mörker och cliffhanger som staplas på cliffhanger. Likt TV-serien Lost lämnas alla ändar lösa och de flesta frågor lämnas obesvarade.
Slarvigt, läs på egen risk.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer, lärdomar och inspiration från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

Som ny prenumerant får du en sammanställning av de bästa verktygen och mest inspirerande tillämpningarna av psykologi som jag skrivit om så här långt.

In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 eller mejla mig på niklas@nordicbehaviourgroup.com om du vill prata beteenden och utmaningar.