View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev #141

Niklas Laninges nyhetsbrev #141
By Niklas Laninge • Issue #141 • View online
Välkommen till nummer 141 av mitt veckovisa nyhetsbrev!
Gillar du mina tips och tankar? Om ja så får du mer än gärna tipsa kollegor om mitt nyhetsbrev – ett effektivt sätt att höja kunskapsnivån internt om inte annat…
Dagens meny:
  • Åsikt/tips: Beteendebaserade inflationstips
  • Kunskap: Social tipping points – hur många behövs för att det ska tippa över?
  • Inspiration: Clarions förankringspuff
  • Läst i veckan: Beviset och Den tredje lögnen av Agota Kristof

Beteendebaserade inflationstips
I veckan intervjuade Expressen mig om inflation och hur man kan agera för att hantera de ökade levnadskostnaderna. Jag har tidigare siat om beteendeförändringar i elkrisens spår, bland annat vet jag redan nu vad som blir årets julklapp.
Precis som under pandemin så tror jag att vi nu kommer se en kraftig beteendeförändring för att möta detta nya, dyrare, normala. Många beteenden handlar om att investera i mer energieffektiv infrastruktur, varpå förändringen är att betrakta som permanent.
Många beteenden är av mer temporär karaktär som sannolikt kommer gå tillbaka om/när det blir billigare med el.
Flygandet har ju exempelvis gått upp igen, men som en läsare påminde mig om så är flygandet fortfarande ner med 25 procent jämfört med innan pandemin.
Då det garanterat är betydligt mer smärtsamt att minska sin elanvändning och att handla sämre och billigare mat än det var att skippa weekendresan till Rom så tänkte jag nu tipsa om två bra källor för kloka, och ibland urballade, tips på hur man sparar pengar.
Sparad krona med Günther Mårder
Företagarnas VD Günther Mårder har betet sig gubbsnålt så länge jag kan minnas. Själv uppskattar jag hans ibland skruvade spartips, men jag är ju i vissa avseenden själv lite gubbsnål.
Opportunisten Mårder har nu tagit sina spartips till nästa nivå i och med sajten sparadkrona.se. Här kan man bland annat läsa om knepen som lett till att han själv sänkt familjens elförbrukning med 70 procent.
Om du har mage att utsätta dina barn för samma behandling som Günther utsätter sina för återstår att se. Här är hur som några av råden man får på sajten:
  • Skaffa en timer till varmvattenberedaren och värm vattnet extra mycket under natten då elen är billig, beredaren fungerar då som en sorts batteri som lagrar hett vatten under resten av dagen.
  • Sälj torktumlaren och lufttorka kläderna istället.
  • Bunkra varor med långt bäst före-datum, och leta efter varor med nedsatt pris på grund av kort bäst före-datum
Bara för att du ska få en känsla för exakt hur gubbsnål Mårder är så kommer här tre av hans egna favorittips:
  • Tillverka egen “champagne” med hjälp av en Sodastreamer och torrt vitt vin.
  • Maximera erbjudanden med begränsningar per kund genom att låta dina barn också utföra köpen.
  • Flytta temporärt till elområde 1 och jobba på distans.
60 minuter med podden Kapitalet
Nästa tips kommer från podcasten Kapitalet som för ett år sedan startade nyhetsbrevet 60minuter. Tanken är att ge prenumeranter månadsvisa tips som inte tar mer än 60 minuter att agera på, men som sänker ens månadskostnad.
Om Günthers tips i stort handlar om nya rutiner som kräver vissa uppoffringar så är tipsen i 60minuter mer att betrakta som “engångsbeteenden”. Du gör en ansträngning och skördar sedan frukterna för resten av livet… typ.
Några av tipsen:
  • Byt till fonder med lägre avgifter
  • Förhandla ner abonnemang och försäkringar, alternativt byta leverantör – studier visar exempelvis att försäkringsbolag höjer priset mot lojala kunder
  • Säg upp bankkort som förblivit oanvända – kort kostar pengar, även när de inte används
Sociala tippingpoints – hur många behövs för att det ska tippa över?
I veckan har jag och teamet fått samma fråga tre gånger. Läsare och kunder vill veta mer om normskifte och så kallade social tipping points. Man undrar om det finns några riktlinjer för hur många som behöver utföra ett visst beteende regelbundet för att något kraftigt ska hända med hur “den breda massan” beter sig.
Läsare har undrat hur stor del av ett område eller arbetsplats behöver börja cykla för att beteendeförändringen ska accelereras? Hur många måste agera cirkulärt för att beteendet ska bli sett som norm?
Det korta svaret är tråkigt men sant: alla beteendeförändringar är unika och generella tumregler har sällan visat sig stämma.
Tack vare mina briljanta kollegor så har jag dock tillräckligt med artiklar under bältet för att ge mig på två typer av svar.
Den sociologiska förklaringen
Du har säkert hört och nämnt termer som early adopter (notera o:et i adopter alla ni som säger early adapter). Kanske har du till och med hänvisat till modellen nedan.
Modellen skapades av den amerikanska sociologen Everett Rogers som med sin teori diffusion of innovations visade hur en innovation sprider sig inom en population genom att passera fem typer av användare:
  • Innovators
  • Early adopters
  • Early majority
  • Late majority
  • Laggards
Teorin menar alltså att nya innovationer först testas av en liten grupp (2,5%) som inte har något emot de risker som kommer med nya produkter eller tjänster. Därefter kommer de så kända early adopters som är betydligt större än innovators och som också har ett större inflytande på den breda massans beteenden och preferenser.
Teorin är gammal men visst går det att luta sig något på Rorgers tes om fem typer av användare när man funderar på huruvida ett visst beteende är, eller är påväg att bli, norm.
Visst, det går sannolikt inte att räkna procentsatser men kanske kan 10-20 intervjuer med typiska utförare ge en fingervisning om dessa är innovators (tänk typ nördar som få ser upp till), early adopters (trendkänsliga resursstarka individer som många ser upp till), early majority (typ svenssons, fast aningen coolare) etc.
Den beteendebaserade förklaringen
Beteendevetenskapliga studier som undersöker tipping points vilar mer på slutsatser från experimentella studier än på historisk data och observationer. Nyss nämnda teori är mer formulerad utifrån vad sociologen Rogers kunnat se i verkligheten. En beteendevetenskaplig studie inom samma område kan istället bygga på en artificiell kontext där deltagare i experiment får uttrycka åsikter varpå man studerar hur sådana sprids i denna, högst påhittade miljö.
Man bör således vara försiktig med att generalisera slutsatser från någon av nyss nämnda angreppssätt. Det finns exempelvis psykologiska studier som kunnat visa att när ungefär tio procent av en population uttrycker en viss åsikt väldigt engagerat så händer det något med förändringstakten. Andra studier menar att det typiskt sätt krävs 10-40 procent för att uppnå den kritiska massa som krävs för att en tipping point ska uppstå.
Så att säga att något sådant uppstår när en innovation eller ett nytt beteende utförs av innovators såväl som av early adopters vore alltså fel. Vissa beslut och beteenden är kanske så komplexa och riskfyllda att en kritisk massa först uppstår när man är framme vid early majority. Elbilar och solceller nämns som två sådana typer av innovationer.
Personligen fastnade jag mest för modellen nedan från denna studie som också lyfter fram interventioners roll i att skapa en tipping point, i detta fall har man uteslutande undersökt beteenden kopplat till hållbarhet.
Bollen kan komma i rullning snabbare om det skapas fler villkor som gör beteendet lättare och mindre riskfyllt. Detta tänk knyter väl av till mitt och teamets käpphäst COM-B modellen. Som bekant så talar vi här om att beteenden är en funktion av målgruppens förmåga (Capability), möjliggörare i miljön (Opportunity) och målgruppens motivation kring ett visst beteende.
Kanske är det så att grupperna innovators och early adopters kommer långt med bara motivation och en inneboende förmåga medan en tipping point uppstår när det är lätt att utföra, och finns gott om möjliggörare för, ett visst beteende för alla andra.
Referenser
Social consensus through the influence of committed minorities (2011) av Xie et al.
Operationalising positive tipping points towards global sustainability (2022) av Lenton et al.
Clarions förankringspuff
Ca 15 procent av det du betalar för en hotellvistelse går till den bokningstjänst du använde när du bokade. Hotellen gör således en hel del för att vinna kampen mot Booking.com och Hotels.com. Lojalitetsprogram är ett försök, prisjämförelser på hotellets egna sajt är ett annat.
När jag såg nedan var det självklart att boka mitt hotell direkt via clarion.com, kul att de tänkt till!
Läst i veckan
I veckan har jag läst klart de två sista delarna i Agota Kristofs trilogi om tvillingarna som växer upp under ett krig. Böckerna Beviset och Den sista lögnen är lika magiska och något förvirrande som den första boken i trilogin (Den stora skrivboken).
Precis som den boken är de andra två högst läsvärda, även om det ibland krävs en del för att hänga med.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer, lärdomar och inspiration från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

Som ny prenumerant får du en sammanställning av de bästa verktygen och mest inspirerande tillämpningarna av psykologi som jag skrivit om så här långt.

In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 eller mejla mig på niklas@nordicbehaviourgroup.com om du vill prata beteenden och utmaningar.