View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev #133

Niklas Laninges nyhetsbrev #133
By Niklas Laninge • Issue #133 • View online
Hej och välkommen till ännu ett nyhetsbrev om beteendeinsikter och tillämpad psykologi!
I veckan har jag varit nere i Helsingborg för att under stadens stora City expo berätta om resultaten av det projekt vi drivit inom stadens Arbetsmarknadsförvaltning.
Projektet har syftat till att ge försörjningsstödstagare verktyg för att bli mer aktiva och självgående i sitt jobbsökande – vilket vi lyckades med med råge!
Efter semestern hoppas jag att vi kan få berätta om projektet mer publikt. Tills dess har du följande för att stilla ditt behov av beteendeinsikter:
  • Åsikt: Mina medskick från konferensen Människans natur
  • Kunskap: Jonathan Haidts förslag för att fixa sociala medier
  • Läst i veckan: Krigets färger av Arkadij Babtjenko
  • Tips: Rabatt på kurser inom beteendedesign
Du vet väl att du som prenumerant får köpa min senaste bok Digitala Beteenden för endast 175 kronor? I priset ingår frakt och dedikation. Svara på mejlet om du är intresserad!

Mina medskick från konferensen Människans natur
Förra veckan deltog jag på eventet Människans natur som varje år arrangeras av Axfoundation, en organisation som driver projekt inom hållbarhet kopplat till mat, produktion och konsumtion.
Dagen utspelade sig på stiftelsens egen experimentgård Torsåker där vi deltagare delvis fick testa på en rad matinnovationer i hållbarhetens tecken så som braxfärs, pulled-tacka och en vegetariskfärs gjord på en sorts lupin.
Forskare, politiker och aktivister höll en rad föreläsningar och panelsamtal. Själv hade jag ombetts göra en dragning om just beteendeförändring och vad som krävs för att få till den förändring som krävs när det kommer till just matsystemet.
Efter att ha lyssnat till en rad makthavare inom denna sektor som alla pratade om vikten av kunskap, utbildning och att “nudge:a” kunden till mer hållbara val kände jag att jag måste visa var skåpet ska stå.
Att personer som till stor del utformar de ytor där vi konsumenter gör våra matval tror att man kommer någonstans med bara nudging gick helt enkelt inte att tolerera.
Här är de tre punkter tryckte på under min dragning.
Effektstorlekarna för nudges är små
Många får för sig att alla insatser som en beteendevetare haft ett finger i är nudging. Själv är jag sällan noga med begrepp men just i detta sammanhang är det värt att påminna oss om att en nudge är en förändring i beslutsmiljön som gör det lite lättare att göra rätt, utan att förbjuda eller bestraffa vissa beteenden.
Givet definitionen är det tydligt att utmaningar kring hållbarhet så som vad människor handlar för mat och huruvida de äter upp all den maten knappast går att lösa med nudges. Faktum är att det är ungefär detta som forskningen har kommit fram till: vissa nudges ger effekt, många inte och sammanvägt talar vi om effekter på ca fem procent. Något förenklat kan man alltså säga att nudges som ska främja hälsosamma och hållbara beteenden lyckas öka önskade beteenden med i snitt fem procent.
Inte fy skam, men heller inget bör säljas in som den STORA lösningen.
Att motivera kunden är den minst viktiga pusselbiten
Precis som under många konferenser så pratades det mycket om att motivera människor att agera, i detta fall motivera dem att agera mer hållbart kring just mat. Motivation är som bekant en drivkraft i beteendeförändring, men den drivkraften som har minst positiva effekter på de två andra: förmåga och möjliggörare i miljön.
Som så ofta behövde jag påminna åhörarna att det är toppen att få människor motiverade, men än mer effektivt hade det varit om resurser lagts på att förenkla för dem och skapa en miljö som främjar önskade beteenden. När det är lätt att utföra något och vi är i en miljö som stödjer beteendet kommer motivation nästan per automatik.
Systemförändringar är A och O
Till sist påminde jag åhörarna om att de mest effektiva beteendeinterventionerna är de som förändrar systemet, eller beslutsmiljön om man så vill. Nudges tillhör ofta kategorin tillfälliga förändringar vars effekt ofta är just tillfällig.
Konferensen Människans natur bjöd som sagt på flera peppande ljusglimtar om framtiden gällande mat. Dessvärre så gav de forskare som föreläste givetvis en realistisk men mörk bild av klimatet, artrikedomen och utvinning av råvaror. Tillämpad beteendevetenskap spelar absolut en roll i att arbeta med dessa utmaningar, men det är inte just nudges som blir avgörande.
Jonathan Haidts förslag för att fixa sociala medier
I veckan har jag lyssnat till socialpsykologen Jonathan Haidt som lät sig intervjuas i Lex Fridmans pod. Akademikern dök upp i podden som en respons på en tidigare intervju med med Metas (Facebook) VD och grundare Mark Zuckerberg. I den intervjun menade Zuckerberg att de anklagelser som företaget och sociala medier fått utstå kring polarisering och ungdomars hälsa var överdrivna. Faktum är, menade Zuckerberg, att på det stora hela så har nog Facebook och Instagram bidragit positivt i dessa frågor.
Haidt håller inte med. Något som han beskriver i artikeln med den fenomenala titeln Why the past 10 years of American life have been uniquely stupid.
Haidts argument
Till skillnad från Zuckerberg så menar alltså socialpsykologen att det finns ett samband med sociala mediers utbredning och den ökade ohälsan hos amerikanska tonårstjejer. Detta påstående har mött stark kritik, bland annat i en studie som hävdade att konsumtion av digitala medier verkar ha lika mycket att göra med tonåringars mående som huruvida de äter potatis eller inte.
Fel menar Haidt! Dels är det skillnad på konsumtion av digitala medier och användning av sociala medier som bygger på en annonsfinansierad affärsmodell. Dels är det främst tonårstjejer där den stora nedgången i mental hälsa uppstått.
Det är just det förstnämnda som Haidt har ett horn i sidan till: annonsfinansierade sociala medier. En sådan affärsmodell riskerar att främja destruktiva beteenden som i det långa loppet skadar användaren, något jag skrivit om i nyhetsbrev #81 och #117.
Haidt vill dock ge de som tycker tvärtom en ärlig match vilket är varför han skapat google-dokumentet Social Media and Political Dysfunction: A Collaborative Review som samlar akademiska studier som indikerar att svaret är ja eller nej på följande sju frågor kring sociala medier:
  1. Gör sociala medier människor argare och mer polariserade?
  2. Skapar sociala medier ekokammare (typ bekräftelse bubblor?)?
  3. Förstärker sociala medier inlägg (posts) som är känsloframkallande, förargelseväckande eller falska?
  4. Ökar sociala medier sannolikheten till våldsamma upplopp?
  5. Möjliggör sociala medier för andra regeringar att påverka amerikansk politik?
  6. Ökar sociala medier misstro till samhället?
  7. Förstärker sociala medier populistiska rörelser?
Själv kommer jag att följa projektet och då och då titta in i dokumentet. Som det ser ut just nu så har Haidt visst stöd för sina åsikter, även om han aktivt försöker involvera akademiker som inte har samma övertygelse som han själv för att motverka så kallad confirmation bias.
Haidts råd till beslutsfattare
Haidt har länge varit kritisk till sociala medier vars affärsmodell bygger på annonser (exempelvis Facebook, Instagram, Youtube). I maj ombads han att komma med ett utlåtande till den amerikanska kongressen där han sammanfattar forskningsläget.
Han lyfter delvis upp ökningen av sociala medier, enkätstudier om tonåringars mående men också grafer som faktiskt visar uppgången av de allvarliga beteendena som psykisk ohälsa kan leda till.
Han lyfter också studier där ungdomar själva får uppge vilka faktorer de anser bidrar till den ökade psykiska ohälsan. Nog för att sådana utlåtanden inte behöver betyda att det de facto är sociala medier som är den stora boven i dramat, därmed inte sagt att man därför inte ska ta ungdomarnas utlåtanden på allvar.
Så vad ska då de amerikanska lagstiftarna göra tycker Haidt?
För det första vill han att plattformar som Facebook och Twitter måste ge akademiker tillgång till sin användardata så de kan studera vilka effekter användandet kan få.
För det andra vill han se en uppdatering av lagen COPPA ( Children’s online privacy protection act) som idag kräver att man måste vara minst 13 år för att få ge ifrån sig sin data, Haidt föreslår att åldern ändras till 16 år.
Tyvärr lär Haidts förslag aldrig bli lag, Facebook har trots allt fler avlönade lobbyister i Washington än det finns avlönade teknikjournalister i hela USA. Det piggar dock upp när välrenommerade akademiker för in sakliga argument mot världens största företag och deras affärsmodeller.
Läst i veckan
I veckan har jag tagit mig igenom Krigets färger av Arkadij Babtjenko. Detta är författarens egen redogörelse från Rysslands två krig i Tjetjenien. För min del har läsningen utgjort en del i en önskan att förstå den ryska armén bättre, något som boken Zinkpojkar delvis gett mig.
Krigets färger är på många sätt skriven enligt samma tradition som Zinkpojkar, om än mer personlig. Om du orkar med krigsskildringar, pennalism och historier om unga män som tvingas göra saker ingen ska behöva göra så rekommenderar jag verkligen boken.
Jag har dock full förståelse för att man gärna undviker den här typen av böcker.
Tips: rabatt på höstens kurser
Jag och teamet håller då och då kurser via våra vänner på Webbdagarna Academy. Vi erbjuder en heldagskurs i beteendedesign och en fördjupande kurs inom kommunikation och produktutveckling.
Som du ser vänder sig kurserna knappast till privatpersoner, även om man får mycket för pengarna.
Funderar du och din arbetsplats på att ta ditt beteendeintresse till nästa nivå kan ni alltid få 1000 kronor rabatt genom att använda koden Community i anmälan.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer, lärdomar och inspiration från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

Som ny prenumerant får du en sammanställning av de bästa verktygen och mest inspirerande tillämpningarna av psykologi som jag skrivit om så här långt.

In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 om andan faller på!