Niklas Laninges nyhetsbrev #131

#131・
2.52K

subscribers

151

issues

Subscribe to our newsletter

By subscribing, you agree with Revue’s Terms of Service and Privacy Policy and understand that Niklas Laninges nyhetsbrev will receive your email address.

Niklas Laninges nyhetsbrev #131
By Niklas Laninge • Issue #131 • View online
Välkommen till ännu ett nyhetsbrev helt ägnat åt tillämpad psykologi och beteendevetenskap.
Hoppas du, precis som jag, fick en härlig långhelg. Utöver crossfit-tävling och 80-årskalas så innebar långhelgen att jag fick lite mer skrivtid än vanligt.
Med andra ord: varning för lång meny:
  • Åsikt: Risken med att predicera framtida beteenden utifrån historisk data
  • Dis-inspiration: Voi adresserar säkerhetsproblem med fel beteendeförändringsteknik – varning för ISLAGIATT!
  • Inspiration: Beteendeinformerade råd från Vad Vi Vet om hur man känner igen propaganda
  • Länktips: 20 teknikbolags karriärstegar för produktchefer

Risken med att predicera framtida beteenden utifrån historisk data
En av många fördelar med att arbeta på Sveriges största psykologföretag är alla de beteendeinformerade samtalen man kan ha på daglig basis.
I veckan har jag och min kollega Erik pratat om neobanker/bank-startups och företagens extremt generösa marknadsföringsförsök att vinna över kunder. Nya kunder får ofta flera hundralappar för att starta ett konto och föra över säg hundra kronor till sagda konto.
Lyckas man dessutom få en vän att göra det samma kan man belönas med upp till 500 kronor.
Rent historiskt så har det varit lätt för banker att försvara den här typen av anskaffningskostnader. Vi kommer trots allt från en tid då man som bankkund både har sitt lönekonto, sitt bolån och sitt privatsparande hos en och samma bank.
Den bank som tror att framtida kunder kommer att bete sig på samma sätt underskattar kraftigt tre trender och dess effekt på kundens beteende:
  1. Banking blir allt mer nischat. Att starta bank är svårt, men det har aldrig varit lättare. Således har vi en uppsjö aktörer som alla bemästrat smala nischer av fältet privatekonomi (sparande, fondsparande, kryptohandel, konsumentkrediter, bolån etc.)
  2. Priserna pressas. Fler experter inom allt mer nischade marknader har också lett till prispress, vilket såklart adderar fler incitament för kunder att byta leverantör.
  3. Det har aldrig varit lättare att byta bank. Att byta bank på 90- eller 00-talet var inte sällan förknippat med fysiska besök hos sagda bank, eller ett par telefonsamtal. Numera kan du flytta ditt bolån, ditt fondsparande och ditt lönekonto med ett par godkännande via Mobilt BankId.
Slutsats: Lättare att byta bank än att byta matbutik
Som bankkund kan jag bara tacka och ta emot när banker som Lunar, PFC och Revolut erbjuder gratis pengar. Någon lojal kund som flyttar över alla mina affärer får de dock inte.
Som jag ser det så är det idag lättare att hoppa mellan banker än det är att hoppa mellan matbutiker. Detta faktum lär snart återspeglas i uppstickarbankernas strategier för att få nya kunder.
Till sist en skärmbild från Lunar, en bank som påstår sig ge dig kontroll över pengarna, samtidigt som man erbjuder konsumentlån, möjligheten att investera i kryptovalutor och som för 149 kr per månaden ger dig ett metalkort med “personlig lasergravering”.
Hmm… koll på pengarna…
Voi adresserar säkerhetsproblem med fel beteendeförändringsteknik
Att gå direkt ifrån problem till lösning är en aktivitet som jag och teamet brukar kalla för ISLAGIATT – it seemed like a good idea at the time.
Titt som tätt agerar vi på den så kallade ISLAGIATT-principen, alltså sjösätter en lösning utan att ha gjort någon vidare analys kring vad det faktiska problemet är och vad som orsakar det. Corona-sms:et som FHM och MSB skickade ut i december 2020 är fortfarande en av de mer kända “islagiattarna” vi har i modern tid.
I veckan fick vi en till ogenomtänkt lösning att använda som avskräckande exempel.
Det började med följande mejl från Voi (ett inte helt oproblematiskt transportmedel, men ändå en personlig favorit).
Voi försöker alltså skapa säkrare användare genom att erbjuda en enkel trafikutbildning. Man har dessutom adderat ett incitament då den som utför företagets små quiz får rabatt på kommande åkturer.
Insatsen bygger tyvärr på en rad felaktiga antaganden om mänskligt beteende i allmänhet, och Vois beteendeutmaning i synnerhet:
  1. Kunskapshöjning är och förblir en omväg till beteendeförändring
  2. Incitament likt de Voi erbjuder bygger på att den främsta barriären är omotivationsbrist, vilket jag tror är fel
  3. Forskningen kring trafiksäkerhet är tydlig – det är systemförändringarna (gupp, hastighetsbegränsningar, enkelriktade filer etc.) som skapar säkra förare inte mer informerade förare
Beteendedesign som bygger på incitament är nödvändigtvis inte dåliga, men de ska alltså användas när det är just moitivationsbrist som är den springande punkten. I nyhetsbrev 101 skrev jag om kryptobörsen Coinbases finurliga användning av just belöningar som ett sätt att få användare att börja köpa och sälja en viss kryptovaluta.
Jag är förvisso inte positiv till att fler börjar handla med den här typen av finansiella produkter, men snillrik beteendedesign förtjänar att lyftas upp.
Då jag själv älskar “gratis pengar” genomgick jag ändå ett av Vois quiz. Jag kan konstatera att ersättning inte gav lön för mödan:
Bekräftelse efter avslutat quiz, dock oklart vad 1.0 credit innebar
Bekräftelse efter avslutat quiz, dock oklart vad 1.0 credit innebar
I Voi-appen fick jag sedan reda på exakt hur lite ersättning mitt quizande gav
I Voi-appen fick jag sedan reda på exakt hur lite ersättning mitt quizande gav
Om du som läser detta arbetar på Voi eller inom sparkcykelbranschen så kan jag ännu en gång rekommendera den DN debatt-artikel som jag författade tillsammans med professor Per Carlbring för ca ett år sedan.
Beteendeinformerade råd från Vad Vi Vet om hur man känner igen propaganda
Utöver DN så har den digitala “tidningen” Vad Vi Vet börjat utgöra mer och mer av mitt nyhetsintag. Framförallt så får jag deras nyheter via Instagram där de gör ett riktigt bra jobb att förklara aktuella händelser på ett roligt och neutralt sätt.
Då och då kommer det också ett mejl från dem, nu senast med råd för hur man själv faktagranskar inlägg. Formatet för råden var ett fint exempel på beteendeförändringstekniken “instruera hur beteendet utförs”:
  1. Äkthet. Är källan den som den utger sig för att vara? Hur kom vittnesmålet till?
  2. Tid. Hur lång tid har gått mellan vittnesmålet och händelsen? Ju kortare tid, ju trovärdigare källa.
  3. Oberoende. Ju fler vittnen ju bättre, men de måste vara oberoende av varandras vittnesmål.
  4. Tendens. Finns det något som tyder på att källan har en agenda eller driver en tes?
20 teknikbolags karriärstegar för produktchefer
Vi avslutar veckans meny med ett helt vanligt länktips. Ännu en gång är det nyhetsbrevet Lenny’s newsletter som levererar ett riktigt pang-tips.
Lenny har samlat på sig karriärstegar från över 20 teknikbolag (Airbnb, Google, Uber m.m.), alltså de nivåer som man som produktutvecklare tar sig igenom om man gör karriär inom dessa bolag.
Här hittar du sammanställningen, komplett med titlar och färdigheter som respektive bolag tar i beaktande när det kommer till produktutveckling.
Lenny har dessutom skapat en mall för den som vill skapa en liknande typ av karriärstege. Jag kommer definitivt att använda mallen i framtiden!
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer, lärdomar och inspiration från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

Som ny prenumerant får du en sammanställning av de bästa verktygen och mest inspirerande tillämpningarna av psykologi som jag skrivit om så här långt.

In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 eller mejla mig på niklas@nordicbehaviourgroup.com om du vill prata beteenden och utmaningar.