View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev #129

Niklas Laninges nyhetsbrev #129
By Niklas Laninge • Issue #129 • View online
Välkommen till nummer 129 av mitt veckovisa nyhetsbrev!
Även denna vecka har bjudit på en del resande så dagens meny är något magrare än vanligt då tiden varit knapp:
  • Motverkar beteendeinsikter systemförändringar?
  • Lärdomar från mina föreläsningar om skuldsättning

Motverkar beteendeinsikter systemförändringar?
Förra veckan skickade läsaren Magnus Edvinsson artikeln How focusing on the individual-level solutions has led behavioral public policy astray till mig. Artikeln är författad av Nick Chater och beteendetungviktaren George Loewenstein och har tydligen väckt en del debatt på beteende-twitter.
I artikeln argumenterar författarna för att fältet beteendeinsikter haft ett för stort fokus och tilltro på lösningar som faller in under det de kallar för i-inramning. Det här innebär lösningar som främst syftar till att göra det lite lättare för individen att utföra ett visst beteende, utan att för den delen förändra systemet.
Några i-inramningar som nämns är fokuset på att individer kartlägger sitt koldioxidavtryck, att överviktiga ser sitt problem som främst något orsakat av individuella val och renhållningskampanjer som ska göra det lättare för individer att slänga rätt.
Att skapa policy som utgår från en för stor tilltro till i-inramning är problematisk på många sätt menar författarna.
För det första är i-inramningar sällan så värst effektiva. För det andra så är utmaningarna som nyss nämnda sällan så enkla att de går att koka ner till att det handlar om individuella val. För det tredje så leder i-inramningar ofta bort beslutsfattare från den typ av lösning som kan ge verklig effekt: s-inramningen.
S-inramning handlar om att adressera utmaningar inom exempelvis hållbarhet och folkhälsa genom systemförändringar. Att förändra vad vi äter, hur varor förpackas och vad som driver våra fordon är givetvis lättare sagt än gjort, och författarna har helt rätt i att s-inramade lösningar är bättre än i-inramade.
Att policyskapare trots detta varit så snabba på att omfamna beteendelösningar med i-inramning beror så klart på att lösningarna är enklare, men också för att företag aktivt lobbat för den här typen av inramningar. Här lyfter författarna upp det faktum att många insatser kring klimatavtryck och carbon footprints faktiskt finansierats av oljeindustrin.
Detsamma gäller för nedskräpningskampanjer som syftat till att mobilisera individer att plocka skräp och slänga rätt. Tydligen så har många sådana insatser finansierats av förpackningsintensiva företag som exempelvis Coca-Cola.
Sen är det också många livsmedelsföretag som bidragit till att få fetma och övervikt att främst ses som individbaserade problem kopplade till självkontroll och aktivitet.
Mitt och teamets take
I veckan har vi pratat om sagda artikel och jag och mina kollegor välkomnar den. Vi ser heller inte så mycket nytt i det som sägs. Om något så går författarna ut lite väl hårt då de flesta inom fältet samt de kunder vi träffar är helt införstådda i att de flesta utmaningar helst skulle lösas genom en större systemförändring.
Det är ganska lätt att se när en nudge eller i-inramad lösning kan ge effekt och när det krävs något mer omfattande. Ibland kommer man långt genom att bara förenkla ett gränssnitt, ofta lär man sig dock att beteendet man vill påverka är betydligt svårare att ändra än så.
Den riktigt stora utmaningen när det kommer till samhällsutmaningar är att få världens beslutsfattare att inte lockas av enkla i-inramade lösningar samt att synliggöra vilka kommersiella krafter som lobbar för uddlösa och individcentrerade lösningar.
Här kan du ladda ner artikeln i sin helhet. Du som är larvigt intresserad av ämnet kommer att uppskatta den!
Lärdomar från mina föreläsningar om skuldsättning
I nyhetsbrev 127 skrev jag kort om den oroväckande trenden att allt fler unga tvingas skuldsanera sig. Det som fick mig att återbesöka ämnet var en serie föreläsningar jag ombetts att göra på temat.
En av de digitala föreläsningarna spelades in av Vänersborgs kommun som också publicerade den på sin Youtube-kanal. Att sända från ett hotellrum ger förvisso inte den bästa kvaliteten, men jag är nöjd med vad som sades.
För dig som inte har 54 minuter över så kommer här några godbitar från föreläsningen.
Hur blev det så här?
Som jag redan konstaterade i #127 så har de unga vuxna som ansöker om att skuldsanera sig gått från 2200 till närmare 5000 på ett år. Dessutom så har andelen ungdomar som tycker att “tjäna pengar” är det viktigaste för dem just nu gått från 37 till 45 procent, också på ett år.
I föreläsningen tar jag hjälp av lite grundläggande psykologi för att förklara för tittaren hur det kom att bli så här. Mina svar i korthet:
  • Friktionen kring att överkonsumera har aldrig varit lägre på grund av alla buy now pay later-företag (Klarna m.fl.).
  • Pengar har aldrig varit så abstrakta som de är just nu. Ju mindre greppbara pengar är desto sämre är vi på att hålla i dem. Kontanter är mer konkret än kort som är mer konkret än än betalningar via exempelvis Klarna.
  • Överflöd, konsumtion och girighet har blivit mer normalt , främst i sociala medier. Här får influeraren Jan-Emanuel klä skott för denna deppiga trend.
Beteendebaserade lösningar
Jag avslutar föreläsningen med ett par förslag på lösningar som alla faller in under den så kallade i-inramningen (se ovan). När det kommer till ohållbara konsumtionsmönster och skenande skuldsättning är jag helt på team s-inramning.
Någon rejäl beteendeförändring kommer vi inte att se så länge lösningar handlar om att individer ska hjälpa sig själv att förändra sina beteenden. I väntan på att Konsumentverket och Finansinspektionen vaknar så får vi nöja oss med “tre psykologitips för att hålla i pengarna”:
  1. Addera friktion kring köp: ha ett kort, undvik att köpa saker för pengar du hoppas ha i framtiden och addera hårda tidsbegränsningar för shoppingappar.
  2. Gör sparande och en frugal livsstil till något meningsfullt: här är vännerna på Dreams och deras app helt klart din boj i bukten.
  3. Teama upp med vänner eller din partner: precis som med träning så blir det lättare att spara mer och slösa mindre om du tar dig an en sådan förändring tillsammans med personer som du inte vill göra besvikna.
Du som vill ha fler tips i samma anda bör kolla in initiativet 60minuter.se från mina vänner på podcasten Kapitalet.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer, lärdomar och inspiration från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

Som ny prenumerant får du en sammanställning av de bästa verktygen och mest inspirerande tillämpningarna av psykologi som jag skrivit om så här långt.

In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 eller mejla mig på niklas@nordicbehaviourgroup.com om du vill prata beteenden och utmaningar.