View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev #127

Niklas Laninges nyhetsbrev #127
By Niklas Laninge • Issue #127 • View online
Godmorgon!
Dags för din veckovisa dos av tankar och tillämpningar på temat beteendeinsikter.
Innan dagens meny vill jag ännu en gång be dig med hemmaboendebarn (0-18 år) om hjälp.
Vill du bidra med insikter kring matvanor och hur butiker påverkar dessa får du mer än gärna anmäla ditt intresse för att bli intervjuade av någon från mitt team. Anmäl intresse här – tack på förhand!
Dagens meny:
  • Åsikt: Ett återbesök hos en av de tristaste beteendeförändringarna i modern tid
  • Inspiration: SJ tar räksmörgåsar på larvigt stort allvar
  • Läst i veckan: Girig-Sverige av Andreas Cervenka

Ett återbesök hos en av de tristaste beteendeförändringarna i modern tid
Den kommande veckan gör jag en serie föreläsningar i Västsverige på temat “sparpsykologi och beslutsfällor”. Anledningen är att en grupp kommuner gått ihop för att gemensamt lyfta ett allt vanligare problem: unga vuxna som söker skuldsanering.
Det hela fångas bra i en rapport från Kronofogden 2021:
Andelen unga vuxna som söker skuldsanering har alltså mer än dubblerats på ett år. Nog för att den ökat i alla åldersgrupper, men att som 18-30 åring behöva skuldsaneras bör vara tämligen mer allvarligt, det ger ju ingen kanonstart på vuxenlivet direkt.
Hur blev det så här?
Det kommer förhoppningsvis ett långt svar på denna fråga om något år genom en doktorsavhandling eller statlig utredning. I väntan på den så är min psykologiska förklaringsmodell följande:
För det första så ser vi en minskad friktion kring att nyttja konsumentkrediter, alltså Klarna och buy now pay later-aktörer. Aldrig någonsin har så många kunnat köpa så mycket med så lite på lönekontot.
För det andra så blir pengar mer och mer abstrakta. Det är ett psykologiskt faktum att vi får svårare att hålla koll på slantarna ju mer abstrakta de upplevs. Kontanter är mer konkret än ett debetkort som i sin tur är mer konkret än ett kreditkort.
För det tredje så blir det allt mer normalt med slösabeteenden. Inte för att det, rent objektivt, är normalt att som 50-åring lägga upp bilder på sin nyinköpta bil. Detta är och förblir ett beteenden som borde hanteras med terapi.
Jag kan dock inte blunda för det faktum att fler och fler gör detta, ännu fler följer och uppmuntrar det så kanske är det så att normerna kring hur vi spenderar och hur visar upp när vi spenderar har ändrats.
Detta normskifte syns i senaste Ungdomsbarometern då andelen unga som svarar “tjäna pengar” på frågan “vad är viktigast för dig just nu?” ökat från 36 procent 2020 till 45 procent 2021.
Vad kan psykologi göra åt saken?
Givetvis så finns det inte tre snajdiga tips förankrade i psykologisk forskning som kan vända det jag nyss beskrivit. Visst, vi vet att friktion kring oönskade beteenden kan få positiva konsekvenser. Att välja bort betallösningar som buy now pay later och kreditkort räcker en lång väg. Detsamma kan man nog säga när det kommer till att följa människor vars jobb det är att fotograferas med ständigt nya prylar, kläder, bilar, resor etc.
Där beteendeinsikter har som mest nytta i frågan är förstås i ett gemensamt arbete med policyskapare och branschen. För ett halvår sedan skrev jag om rapporten Greening pensions som ger pensionsbranschen sju råd för att designa ett pensionssystem som främjar gröna beteenden. Min dröm är att vi 2022 får ta fram något liknande kopplat till skuldsättning, konsumtionsbeteenden och buy now pay later.
Vad väntar ni på Konsumentverket?
SJ tar räksmörgåsar på larvigt stort allvar
Som frekvent tågåkare har jag ofta kontakt med SJ:s kundtjänst. Digitalt såväl som i telefon brukar denna vara exemplarisk och speglar inte alls företagets oförmåga att hålla tider.
I veckan fick jag ännu ett bevis att kundtjänstgänget verkligen tar sitt uppdrag på blodigt allvar, men sannolikt också besitter en hel del humor.
Eller hur tolkar du detta SMS?
Läst i veckan
I veckan har jag sträckläst, och skräckläst, journalisten Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige – så blev folkhemmet ett paradis för de superrika.
Jag är knappast den enda som då och då förfasas över “det ekonomiska läget”. Skenande boendepriser, hetsig shoppingkultur, märkeskläder på lågstadiebarn, radhusägare som kör Tesla, ja man kan ju låta som en gubbe för mindre.
Samtidigt så lugnar jag mig med att tänka att “så här är det säkert i hela västvärlden”. Nog måste Danmark ha sin motsvarighet till Jan-Emmanuel som helt oironiskt låter sig intervjuas i danska Aftonbladet om att han säljer sin 40-miljonerslägenhet för att han “behöver något större”? Och det kanske inte är så uppseendeväckande att man som 50-åring har ett behov av att berätta det?
Jag var naiv.
Girig-Sverige är boken som en gång för alla arkiverar bilden av Sverige som ett mini-DDR med högt skattetryck. Jag må överdriva lite, men det Cervenka lyfter kom ändå lite som en chock.
Vad sägs om:
  • Mellan 1996-2021 har konsumentprisindex ökat med 33 procent, samma period har bostadsrätter stigit med 800 procent och aktier med 790 procent (nej inga av dessa ingår i “inflationskorgen”, märkligt…)
  • 2019 betalade riskkapitalbolaget EQT:s vd Conni Jonsson 18 procent i skatt på sin inkomst på 323 miljoner kronor. En städare i Stockholm med 24 000 kr/mån betalade samma år 22 procent i skatt.
  • Bland OECD-länder så ligger Sverige på plats 28 när det gäller skattekvot på kapital (och plats 5 på arbete).
  • 2019 hade Sverige 206 miljardärer, en pandemi senare är vi uppe i 542 st.
  • Räknad som procent av BNP så är Sveriges dollarmiljardärers tillgångar 49 procent av BNP (samma siffra för Ryssland är 40 och USA 20)
  • Sveriges samlade kapitalvinster 2019 (192 miljarder kronor) fördelade sig så här: 8 promille av befolkningen stod för 157 miljarder, 12 procent på 35 miljarder och övriga 88 procent hade inga kapitalvinster.
Ledsen att behöva vara en sån downer, detta är väl mitt klumpiga sätt att säga: läs boken.
Du som behöver mer övertygelse kan lyssna på denna intervju med Andreas, han är en klok man som gjort gedigen research.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer, lärdomar och inspiration från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

Som ny prenumerant får du en sammanställning av de bästa verktygen och mest inspirerande tillämpningarna av psykologi som jag skrivit om så här långt.

In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 eller mejla mig på niklas@nordicbehaviourgroup.com om du vill prata beteenden och utmaningar.