View profile

Niklas Laninges nyhetsbrev #117

Niklas Laninges nyhetsbrev #117
By Niklas Laninge • Issue #117 • View online
Då var det dags igen – din veckovisa dos av psykologi och beteendevetenskap.
Som alltid blir det tankar, inspiration och ett och annat forskningsfynd kring storskalig beteendeförändring.
Dagens meny:
  • Åsikt: Twitch och kapprustning om uppmärksamhet
  • Kunskap: Beteendeinformerad uppöppning av kontoret
  • Inspiration: Coinbase, QR-kod och superbowlreklam
  • Tips: Jag är med i en podd om företagskultur
Innan du hugger in på dagens inlägg vill jag be dig om en sak. Min före detta kollega Eskil Sylwan skriver just nu sin masteruppsats på psykologprogrammet vid Stockholmsuniversitet. I den studerar han hur kontexten påverkar våra beteenden.
Vill du stödja Eskil och den beteendevetenskapliga forskningen så får du mer än gärna svara på denna enkät.
Det tog mig ca 3-4 minuter att svara på den. Tack på förhand!

Twitch, pooler och kapprustning om uppmärksamhet
Nu tänkte jag ge mig på att skriva något som berör två teman jag ofta återkommer till:
Intressanta “beteendetrender” som jag försöker förstå psykologin bakom. I nyhetsbrev 34 skrev jag exempelvis om fenomenet “instagramfotboll”.
Affärsmodeller som får destruktiva konsekvenser på grund av beteenden de förstärker. I nummer 81 skrev jag exempelvis om att oetiska affärsmodeller bestämmer vilken beteendedesign som ska användas.
I veckan har jag fått lära mig om ett “beteendefenomen” på Twitch som fångade min uppmärksamhet. Eftersom jag själv aldrig använt Twitch och knappt känner till hur denna Amazonägda tjänst funkar så kommer jag att inleda med lite bakgrundsfakta innan jag går in på själva fenomenet.
Vad är Twitch?
Twitch är en streamingplattform som sedan flera år ägs av Amazon. Att streama tv-spel var och förblir det huvudsakliga användningsområdet för tjänsten, även om så gott som all typ av livestreaming är tillåtet. Komikern Anton Magnusson streamade exempelvis nyligen när han kommenterade en deltävling i årets Melodifestival.
Så i korthet är det live, tv-spel och humor som verkar vara huvudingredienserna i de flesta inlägg på Twitch.
För en gedigen genomgång av tjänsten och dess historia rekommenderar jag detta poddavsnitt.
Fenomenet just chat och dess utveckling
I veckan småpratade jag med en annan pappa i samband med hämtning. Pappan, vi kan kalla honom streaming-Steve, arbetar med TV-produktion och upplyste mig om att fler och fler av deras sportproduktioner numera sänds via Twitch.
“Fast det mesta på Twitch är ju tjejer i badkläder som tar frågor från chatten sittandes i en uppblåsbar pool”, sa han snabbt.
Som helt oinvigd i vad Twitch var och har blivit väckte Steves kommentar minst sagt en del frågor hos mig.
Sedan länge har det funnits en kategori på Twitch som heter just chat, går man in på den kan man klicka sig vidare till personer som filmar sig själva när de tar frågor från chatten. Som jag förstått det så finns det här tre nyckeltal som är viktiga för den som “streamar sig själv”:
  • Antal tittare (så klart)
  • Antal interaktioner (så klart)
  • Antal donationer (som tittare kan du skicka lite extra uppskattning genom att donera pengar till den som sänder)
Jag har flera gånger nämnt att det är affärsmodeller som är destruktiva, inte den beteendedesign som företag använder, och tack vare streaming-Steve har jag hittat ett perfekt exempel på detta.
För vad hände med kategorin just chat givet nyss nämnda nyckeltal?
Skrämmande snabbt dominerades kategorin av tjejer/kvinnor som tog frågor, endast iförd underkläder.
Suck.
Historian slutar dock inte där.
Twitch har försökt sätta stopp för beteendet, vilket lett till ett stycke mörk internetkreativitet.
Turerna kring detta är många, och sammanfattas faktiskt riktig bra av Twitch själva i detta inlägg.
Först förbjöd man användare från att filma sig själva i underkläder, varpå användarna började filma sig själva i badkläder. Därefter kom det intressanta tillägget från Twitch att man endast får filma sig själv i badkläder om man befinner sig på en ändamålsenlig plats (i en pool, på en strand etc.). Här är ett utdrag ur Twitch policy kring “Nudity & sexual content”:
Streamers are given some leeway for making transitions between contexts with different limits of acceptable attire (e.g., beach to general outdoor IRL streaming). In these situations, streamers are expected to only spend as much time wearing insufficient attire as needed to add clothing or change offscreen into clothing with appropriate coverage for the new context.
Vad som hände härnäst var att användarna kringgick Twitchs policy genom att börja streama sittandes i, japp – en uppblåsbar pool.
I det här inlägget på Engadget från 2021 kan du fördjupa dig i fenomenet ytterligare.
The bigger pitcure
Twitch verkar nu ha kapitulerat och infört kategorin Hot tubs, pools and beaches. Personligen tycker jag hela historien är en riktigt mörk sådan, samtidigt som den blir ett skolboksexempel för hur inlärningspsykologiska principer uttrycks på internet.
Det vi ser är ännu en digital tjänst med en lite halvt ogenomtänkt affärsmodell som förstärker destruktiva användarbeteenden så pass mycket att vi till slut hamnar i ett beteende som få hade kunnat föreställa sig för 5-10 år sedan.
Halvnakna Twitchare i barnpooler hamnar alltså i samma kategori som automatiska rekommendationer av konspirationsteorier via Youtube, trollbotar på Twitter och onlinecasion-funktionen “auto-spinn”.
Har du fler exempel från internets baksida är det bara att mejla mig!
Beteendeinformerad återgång till kontoret
Restriktioner hävs, många kommer tillbaka till kontoret och jag har haft min första fysiska workshop utanför Stockholm på två år.
Att vara ute och bete sig på arbetsplatser har för min del gått lite knackigt. Det är lite oklart vad som gäller, ska man exempelvis ta i hand nu igen?
Frågorna kring hur man öppnar upp säkert och tydligt är många. Som tur är hittade jag ett inlägg om just detta från det amerikanska beteendekonsultbolaget Mad*pow. Deras artikel Reopening after COVID-19: how to support employees’ safety behaviors utgår från COM-B modellen som jag tjatat om många gånger här i nyhetsbrevet.
Här kommer mina bästa lärdomar från inlägget.
Repetition: detta är COM-B
Vissa känner inte till Twitch. Andra känner inte till modellen COM-B. Båda grupperna ska såklart känna sig hemma här i nyhetsbrevet!
COM-B är en modell som enkelt sammanfattar de faktorer som krävs för att ett beteende ska bli av. Det här gör således modellen perfekt att använda när man ska analysera specifika användarbeteenden. Man undersöker då:
  • Capability: Alltså huruvida målgruppen har förmågan att utföra beteendet. Förmåga kan vara allt ifrån fysisk förmåga till kunskap och mental uthållighet.
  • Opportunity: Finns det signaler/möjliggörare i målgruppens omgivning som möjliggör för dem att utföra ett beteende. Signaler kan vara notiser, uppmaningar, normer, hur förebilder beter sig m.m.
  • Motivation: Om målgruppen har en intention att utföra ett visst beteende, och om denne är i rätt tillstånd (stress, känslor m.m.) för att kunna utföra beteendet.
Säkerhetsinsastser utifrån COM-B
I artikeln listas alltså tips på insatser man kan föra in på arbetsplatsen i syfte att skapa ett bättre och säkrare uppöppnande nu när restriktionerna försvinner.
Här är mina favoriter:
  • Fysisk förmåga: frekvent och noggrann handtvätt är fortsatt prioriterat. Ett hinder för oss med handeksem har givetvis varit att allt handtvättande förvärrat våra eksem. Så givetvis blir tillgång till handkräm vid handfat något som gör det fysiskt enklare för oss att tvätta händerna ofta.
  • Psykologisk förmåga: En typisk insats som adresserar den här delen av COM-B är att instruera hur beteendet utförs (fler exempel hittar du här). Att ha kvar det något larviga lapparna som beskriver hur en korrekt handtvätt går till kan därför bli viktigt.
  • Sociala möjliggörare: Fysiska möjliggörare är viktiga (skyltar, notiser, uppmaningar) men när det kommer till beteenden på arbetsplatsen är de sociala möjliggörarna minst lika viktiga. Här talar jag om hur kollegor och framförallt chefer beter sig. Föga överraskande så beter vi oss gärna som alla andra gör, varpå chefer bär ett extra stort ansvar att bete sig rätt under uppöppnandet.
  • Motivation: En gammal sanning inom “mitt skrå” är att intention sällan säger något om hur människor kommer bete sig. Nog har vi alla intentionen att fortsätta sköta hygienen, stanna hemma om vi är sjuka etc. Att agera på denna intention är dock inte alltid det lättaste. Artikelförfattarna uppmanar därför arbetsplatser att ge anställda lite mer tid i vissa processer och rutiner för att skapa utrymme för säkerhets- och hygienbeteenden. Ett råd som tyvärr är lika lätt att ge som det är svårt att följa.
Coinbase och kreativ QR-kodunderlag
Förra söndagen var det Superbowl. Många känner nog till att denna sporthändelse inte bara handlar om vem som blir världens bästa amerikanskafotbollslag utan också om vem som har de mest kreativa reklamerna.
Att annonsera under Superbowl är alltid snordyrt – i år kostade 30 sekunder sju miljoner dollar. Så givetvis vill annonsörena verkligen ha pang för pengarna.
Personligen är jag måttligt intresserad av reklam men just denna gång var det en 60 sekunder lång, och således 14 miljoner dollar dyr, reklam som förtjänar lite uppmärksamhet från en psykolog.
Reklamen var för kryptobörsen Coinbase (OBS! jag både använder appen och äger aktier) som under 60 sekunder visade en QR-kod som studsade runt i rutan under 60 sekunder.
När 57 sekunder gått avslutades annonsen med denna, alltså ett förtydligande vad QR-koden länkade till.
När andra företag hyr in kändisar som både skådespelare och manusförfattare väljer Coinbase att bränna 14 miljoner på en annons som inte borde ha tagit mer än 30 minuter att göra.
Men det hela verkar ha gett önskad effekt. På måndag morgon twittrade Coinbases produktdirektör ut följande:
Så QR-koden drev alltså över 20 miljoner personer till landningssidan. Dessutom gick appen in på andra plats över USA:s mest nedladdade appar just nu.
Exakt hur många av de 20 miljonerna som skapar ett konto och börjar att köpa och sälja kryptovalutor vet jag förstås inte. Vad jag kunnat läsa mig till behövs det knappt 100 000 nya kunder för att kampanjen ska ha “betalat sig själv”.
The bigger picture
Givetvis är det värt att nämna att väldigt många av de som annonserade under Superbowl var just kryptoappar/börser.
Det här säger något om samtiden, men jag vet inte riktigt vad.
Det som Coinbases annons verkligen visar är att QR-koden är tillbaka och här för att stanna. Vi är nog många som minns alla tafatta försök att använda tekniken för 6-8 år sedan.
Då blev det magplask, men idag är det självklart att nästan var femte som såg annonsen från Coinbase tog upp sin telefon och scannade koden.
Jag pratar företagskultur i en podd och börs i SVT
Som läsare har du säkert märkt att när det gäller beteendedesign så handlar de allra flesta casen och studierna om vad som kan betraktas som en “organisations utsida”. Alltså, de flesta insatser som jag och personer i fältet leder handlar om att påverka kunder och användare.
I veckan publicerades ett poddsamtal där jag försöker sia om hur man kan använda samma psykologi och metodik på “kundens insida”. Denna tillämpning är ny för mig så om du lyssnar kommer du märka att det blir mycket siande och spekulerande från min sida.
Fjärde inspelet i Ekonomibyrån för säsongen!
Imorgon måndag deltar jag i SVT:s Ekonomibyrån för fjärde gången denna säsong. Hittills har jag pratat om psykologin kring:
  • Klarna och konsumentlån
  • FIRE-rörelsen
  • Fondavgifter
På måndag kommenterar jag läget på börsen och den flockmentalitet som lätt kan uppstå när “börsen rasar”.
Did you enjoy this issue?
Niklas Laninge

Observationer, lärdomar och inspiration från veckan som gått på temat beteendedesign, psykologi, teknik och produktutveckling.

Som ny prenumerant får du en sammanställning av de bästa verktygen och mest inspirerande tillämpningarna av psykologi som jag skrivit om så här långt.

In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue
Slå en signal på 0707 51 45 45 om andan faller på!