View profile

Omvärldsbevakning - Anton Lif - Issue #19

Revue
 
 

Omvärldsbevakning - Anton Lif

March 22 · Issue #19 · View online

Nyhetsbrevet spänner över psykologiskt försvar, säkerhetspolitik, krisberedskap och kommunikation med tonvikt på kognitiv påverkan.

Min främsta expertis finns inom områdena påverkansoperationer och kommunikation, det efter bland annat åtta år vid Försvarsmaktens förband för psykologiska operationer (psyops). Idag arbetar jag som Crisis Management-konsult på Combitech, ett oberoende bolag inom försvars- och säkerhetskoncernen Saab.

Vet du andra som skulle vilja ha brevet - berätta gärna!


Hej
Här kommer en uppdatering från mig med stort fokus på kriget i Ukraina (ett krig som började 2014). Sedan Rysslands storskaliga anfall mot Ukraina i slutet av februari så har vi sett en exponentiell ökning av vilseledande och felaktig information. Utifrån detta så uppskattar jag att många aktörer uppmärksammar vikten av källkritik. Men och det är ett stort MEN - källkritik är inte någon ”silver bullet”. För att förstå och hantera infodemi + krig behövs mer av oss. Strategiska narrativ är redan etablerade i samhället och en antagonist som vill förstöra gör det systematiskt över lång tid. För att förstärka motsättningar och missnöje. För att sänka förtroendet för myndigheter och offentliga institutioner.
… exempelvis omvända bildsökningar är bra, men du är sannolikt liksom jag kass på detta och ingen av oss är särskilt systematisk när det kommer till att vara källkritisk? Så fokus källtilit, längre ner har jag listat ett antal “säkrare källor” som jag rekommenderar.
Innehåll:
  • Demokratin i världen - vi är tillbaka på år 1989  
  • Valpåverkan och de svenska valen 
  • Vem vinner informationskriget?
  • Exempel på ryska och pro-ryska påverkansoperationer och desinformation 
  • Följ kriget med säkrare källor
  • Min verktygslåda

Demokratin i världen - vi är tillbaka på år 1989
Förra veckan deltog jag vid Demokratin 100 år - en framtidsdag (Vår demokrati). Staffan I. Lindberg som leder V-Dem Institute var på plats och presenterade kort Democracy Report 2022. Den negativa utvecklingen är verkligen skrämande. Här är tre rubriker hämtade från rapportens sammanfattning:
Back to 1989 Levels: Liberal democracies peaked in 2012 with 42 countries and are now down to the lowest levels in over 25 years – 34 nations home to only 13% of the world population.
Dictatorships on the Rise: The increasing number of closed autocracies – up from 25 to 30 countries with 26% of the world population – contributes to the changing nature of autocratization. Electoral autocracy remains the most common regime type and harbors 44% of the world’s population, or 3.4 billion people.
Ten Years Ago – A Different World : A record of 35 countries suffered significant deteriorations in freedom of expression at the hands of governments – an increase from only 5 countries 10 years ago. A signal of toxic polarization, respect for counterarguments and associated aspects of the deliberative component of democracy got worse in more than 32 countries – another increase from only 5 nations in 2011.
https://unsplash.com/
https://unsplash.com/
Valpåverkan och de svenska valen
Alla blickar på kriget i Ukraina. Viktigt och självklart.
… men viktigt att inte tappa blicken helt på omvärlden. 2022 är ett stort valår och förutom de svenska valen väntar bland annat val i Ungern och så presidentval i Frankrike.
Senaste Biblioteksbladet fokuserade på val, demokrati och desinformation. Flera intressanta perspektiv. Några publika aktiviteter på tema demokrati och desinformation där jag kommer att vara med senare i vår:
Läs:
Lyssna
Vem vinner informationskriget?
Vem vinner informationskriget? Det är många som framhåller Ukraina som en tydlig vinnare i propagandakriget och det är många som hyllar president Zelensky för hans autenticitet. Jag kan hålla med om att Ukrainas strategiska kommunikation och propaganda varit väldigt framgångsrik ( i alla fall mot västerländska målgrupper) samtidigt tycker jag att det är viktigt att inte bara åka med. Även om vi vill visa vårt stöd till Ukraina så tycker jag att du ska reflektera och problematisera riskerna med att gilla, dela och förstärka den Ukrainska propagandan. SR P1 uppmärksammade några utmaningar på det temat i senaste avsnittet av medierna.
Liksom många hyllat Ukraina så framhålls Rysslands propaganda som helt misslyckad. Men är den verkligen det? Ett perspektiv att beakta innan vi korar “vinnare och förlorare” är att vi behöver vi fundera på vem eller vilka som är de viktigaste målgrupperna att att påverka? Att Ukraina är vinnare för oss kanske kan bero på att vi, Sverige, Europa, väst är deras primära målgrupper. Gällande Ryssland så tänker jag att det kanske inte är så prioriterat vad vi i Sverige eller Europa tycker? I alla fall är det inte lika viktigt som vad de tycker i Kina, Iran, Indien och många andra länder.
Viktiga målgrupper för Ryssland?
Det är svårt att övertyga sina värsta meningsmotståndare, så varför fokusera på väst? Det finns viktigare målgrupper för Kreml och pro-ryska narrativ är väl etablerade i många länder. Exempelvis sprids pro-ryska narrativ och konspirationsteorier i kinesisk statsmedia, Lika så i Iran och stora delar av arabvärlden. Ryssland är sannolikt mån om att stärka kontakterna med Iran ytterligare och så får Indien rabatt på oljepriset? I FN generalförsamling var det utöver dessa tre länder ytterligare dryga 30 länder som aktivt eller passivt väljer att stötta Ryssland.
Sedan är den pro-ryska propagandan med fokus på Latinamerika viktig att uppmärksamma. Statsstyrda aktörer såsom RT och Sputnik största följarskaror har alla fall tidigare (under pandemin) varit spansktalande målgrupper och nu verkar dessa vara viktiga målgrupper på nytt.
Angående relationen mellan Ryssland och Indien så är den svårbedömd. Även om Indien vad det verkar fortsatta kommer köpa olja från Ryssland så har landet svåra avvägningar att göra. Ska de vidmakthålla, utveckla eller avveckla relationerna med Ryssland. Utmanande då Indien exempelvis värderar handel med USA högt och så vill landet stävja Kinas exploatering av Afrika.
… men hur ser den svenska konsumtionen ut?
Apropå Sverige så finns det tyvärr pro-ryska narrativ etablerade i vårt samhället, det finns ett stort antal individer som delar inlägg med såväl konspirationsteorier som miss- och desinformation. Variationen är stor och om inte annat så har du sannolikt läst en svensk dagstidning där “Krim varit en del av Ryssland” …
Jag vill uppmärksamma Charlotte Wagnssons nyligen publicerade rapport The paperboys of Russian messaging: RT/Sputnikaudiences as vehicles for malign information influence. I en studie har Charlotte undersökt hur stort genomslag de ryskstödda nyhetskanalerna RT (tidigare Russia Today) och Sputnik har bland svenskar. I målgruppen män, 18-29 år konsumerar 20% dessa medier kontinuerligt.
… så vem är vinnare i informationskriget?
“Vi befinner oss i begynnelsen av en medierevolution. Demokratier världen över famlar yrvaket för att skydda sig mot det ogrundade och falska. Det handlar om allt från ren desinformation, skapad av aktörer med en tydlig agenda, till rykten och missuppfattningar. Den som avsiktligt sprider det falska är mer moraliskt klandervärd än den som gör det oavsiktligt, men ur ett kunskapsperspektiv är skadorna desamma – människor får falska övertygelser. ” Åsa Wikforss
Mitt svar avseende vem som vinner i informationskriget är att vi alla är losers. Och jag tycker citatet ovan från Åsa Wikforss är talande för den tid vi nu befinner oss i. Vilseledande och felaktig information, oavsett om det är propaganda, missinformation eller desinformation så skadar det vårat demokratiska samtal.
Exempel på ryska och pro-ryska påverkansoperationer och desinformation
https://miburo.substack.com/p/ukraine-russian-propaganda-three?s=r
https://miburo.substack.com/p/ukraine-russian-propaganda-three?s=r
https://clintwatts.substack.com/p/russias-propaganda-and-disinformation?token=eyJ1c2VyX2lkIjo2MzU5NTEzLCJwb3N0X2lkIjo0ODgwNTU1OSwiXyI6Ijg1L3dMIiwiaWF0IjoxNjQ0OTQ2NDYyLCJleHAiOjE2NDQ5NTAwNjIsImlzcyI6InB1Yi0zMDM0MDkiLCJzdWIiOiJwb3N0LXJlYWN0aW9uIn0.GuaYTGcVTJrLXwy0qTIYTeaBHM9m6bi9X2hQiLWCAhk&r=3sb15&utm_source=url
https://clintwatts.substack.com/p/russias-propaganda-and-disinformation?token=eyJ1c2VyX2lkIjo2MzU5NTEzLCJwb3N0X2lkIjo0ODgwNTU1OSwiXyI6Ijg1L3dMIiwiaWF0IjoxNjQ0OTQ2NDYyLCJleHAiOjE2NDQ5NTAwNjIsImlzcyI6InB1Yi0zMDM0MDkiLCJzdWIiOiJwb3N0LXJlYWN0aW9uIn0.GuaYTGcVTJrLXwy0qTIYTeaBHM9m6bi9X2hQiLWCAhk&r=3sb15&utm_source=url
Följ kriget med säkrare källor
”– Tyvärr visar upprepade forskningsstudier att vi människor är sämre på att hantera digital källkritik än vi själva tror. Ett problem är att vi inte får någon feedback från sociala medier. När vi trott på något som visar sig inte stämma så kommer det inte någon rättelse som kan hjälpa oss att se våra egna begränsningar.” Thomas Nygren
Karttjänster:
Fact checkers:
Andra rekommenderade källor:
Min verktygslåda
Did you enjoy this issue?
In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue