View profile

Omvärldsbevakning - Anton Lif - Issue #14

Revue
 
 

Omvärldsbevakning - Anton Lif

October 5 · Issue #14 · View online

Nyhetsbrevet spänner över psykologiskt försvar, säkerhetspolitik, krisberedskap och kommunikation med tonvikt på kognitiv påverkan.

Min främsta expertis finns inom områdena påverkansoperationer och kommunikation, det efter bland annat åtta år vid Försvarsmaktens förband för psykologiska operationer (psyops). Idag arbetar jag som Crisis Management-konsult på Combitech, ett oberoende bolag inom försvars- och säkerhetskoncernen Saab.

Vet du andra som skulle vilja ha brevet - berätta gärna!


Hej där
Hoppas helgen var bra och att du trivs med dagen? Här kommer ett ny omvärldsbevakning från mig. Med fokus på demokrati och desinformation.
Förra veckan genomfördes Krisberedskapsveckan - en årlig informationskampanj som ska öka människors motståndskraft inför samhällskriser och ytterst krig. I år var temat demokrati, det med anledning av att Sverige haft en fungerande demokrati i 100 år.  Jag hade själv förmånen att få bidra genom fyra kortare uppdrag. Ett föredrag för en frivillig försvarsorganisation (FFO), två föredrag för en länsstyrelse och en halvdagsutbildning för en kommun.
På temat demokrati och digitala hot skrev jag tidigare i höst på Combitechblogg om strategiska narrativ.
Framöver, när det kommer till mer publika aktiviteter så kommer jag bland annat att delta i Demokratisamtal 3: Hur stärker vi motståndskraften mot desinformation vid krishanteringen? Och för dig som är medlem i CLOSE kan jag glatt berätta att jag kommer ansvara för en av deras populära nätverksträffar i vår, Informationspåverkan - ett hot mot er verksamhet.
Innehåll
  • Va?! Är demokratin hotad?
  • Valpåverkan här och nu.
  • Psykförsvar och självrannsakan
  • Örat mot rälsen
  • Kommunikation för beteenden
  • Handlingskraft
Vänligen
Anton Lif

Va?! Är demokratin hotad?
I Sverige är det acceptabelt att tycka olika och det är en av många anledningar till att Sverige placerar sig i toppen i olika demokratiindex. Men även om demokratin står sig stark finns det utmaningar. Exempelvis tecken på ökad polarisering när det gäller frågor som rör mångkultur, identitet, globalisering och migration. Frågor som engagerar och väcker starka känslor. Det känslomässiga engagemanget är en sårbarhet som kan utnyttjas av aktörer som inte vill väl. Exempelvis kan en aktör öka synligheten på ett inlägg och sedan parallellt uppmuntra flera konkurrerande åsikter för att öka polariseringen.  
Förra veckan släppte tankesmedjan Fores en antologi med titeln Va?! Är demokratin hotad? Boken är ett initiativ som syftar till att belysa olika hot mot demokratin, vad som står på spel och vad man kan lära sig av såväl historien som pågående trender. Andra böcker och rapporter på samma tema som släppts i närtid är Olle Wästbergs Den hotade demokratin : så kan den räddas i populismens tid och Fojo Det nya normala - ett hot mot demokratin.
För den som vill förkovra sig ytterligare kan jag rekommendera SKR arbete Hot, hat, våld mot förtroendevalda.
unsplash.com
unsplash.com
Som du sannolikt känner till så ligger Sverige i topp i olika demokratiindex. Sverige ligger dessutom i topp i olika innovationsindex och är ett av världens mest digitaliserade länder. Beklagligt så är rankingen när det gäller IT-säkerhet inte alls lika framstående, utan det finns förhållandevis stora brister.
För att skydda vår demokrati så krävs krafttag från många aktörer. Ett positivt exempel är Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien arbete Cybersäkerhet – vad krävs för att öka Sveriges konkurrenskraft? - IVA.
Kopplat till riksdagspartierna så försöker nu Centerpartiet få upp cybersäkerhet högre upp på agendan. Små steg i rätt riktning. Hoppas det kan bli en prioriterad valfråga.
“Disinformation is a global problem not contained by borders. The online ecosystem that encourages and financially rewards the creation of harmful content is a worldwide phenomenon”
Ett problem som jag ofta lyfter är att många aktörer omedvetet finansierar desinformation. The Bureau publicerade en ny artikel för ett par veckor sedan och nu har GDI precis släppt en rapport där de undersökt hur det ser ut med statliga initiativ för att motverka detta.
Disrupting Disinformation: A Global Snapshot of  Government Initiatives
Disrupting Disinformation: A Global Snapshot of Government Initiatives
Några andra läsvärda artiklar och rapporter på temat är:
  • ”One Like One Share Initiative" - hur kommunistpartiet försöker forma globala åsikter genom influencers på sociala medier.
  • … vilseledande information, missinformation och desinformation genererade sex gånger fler klick på Facebook än vad faktiska nyheter gjorde under det amerikanska valet 2020!? Läs artikeln i The Washington Post, kontrollera och skapa dig din egen uppfattning.
  • Vi lever i en tid där allt mer handlar om uppmärksamhetsekonomi. Vad skapar engagemang, vad skapar driv och vad driver känslor? Nyligen publicerades en intressant rapport på temat.
Anmäl dig:
Använd:
Läs:
Läs (Om Facebook)
Se:
Valpåverkan här och nu!
https://euvsdisinfo.eu/the-kremlin-election-manipulation-bingo/
https://euvsdisinfo.eu/the-kremlin-election-manipulation-bingo/
De senaste åren har illegitim påverkan uppmärksammats allt mer kopplat till olika politiska val. Nu i närtid har det norska valet liksom det tyska uppmärksammats. I Norge har de tillsatt en utredning för att undersöka huruvida främmande makt har försökt påverka valet. När det gäller det tyska valet så har flertalet aktörer tydligt attribuerat Ryssland. Både tyska tyska staten och Europeiska kommissionen anklagar Kreml för att bland annat understödja Ghostwriter. En aktör/gruppering som försökt påverka såväl enskilda politiker som opinionen i stort på olika sätt. Mer om detta i läslistan nedan.
Anton Lif, Combitech
Anton Lif, Combitech
Att ta med sig när det gäller valpåverkan är att: Vill en påverka ett val så börjar en inte på valdagen, utan detta pågår sannolikt över tid på ett lågintensivt sätt. Påvirknings­operasjoner og naiv positivisme - med god dramaturgi och pedagogik beskriver Richard Utne flera av de utmaningar som finns kopplat till mjuk makt och illegitim påverkan. Att vi alla en del av något större. Du och jag är små pusselbitar i det stora. Att knuffa oss, tillsammans med många andra i en viss riktning kan ha stor effekt. Vilka val gör du? Och vem styr dig?
Håll ögon öppna
Använd
Läs
Se
How to hack an election: Cyber threats to democracy | DW News
Psykförsvar och självrannsakan
Vad innebär en förmåga “att möta informationspåverkan”? Och hur mäter en denna förmåga? Det är ett par av de frågeställningar som står högst upp på listan för många forskare och aktörer inom området.
För cybersäkerhet och informationssäkerhet så finns det ramverk, standarder och lagstiftning för att bygga och kontrollera förmåga. Att mäta mognad etc. Det gör det inte när det kommer till informationspåverkan och psykologiskt försvar. Så vad fungerar egentligen och vad har effekt? Vi lyfter ofta Källkritik, debunking och strategisk kommunikation. Men på vilka grunder. Finns det studier på att detta fungerar? Nja, inte direkt.
Carnegie Endowment for International Peace har nyligen släppt en rapport där de gjort en ansats att reda i detta. Vad fungerar och vad fungerar inte. Finns evidens?
För att få bild av läget kan jag även rekommendera Alica Wanless blogginlägg What’s Working and What Isn’t in Researching Influence Operations? Från vilket jag bland annat tar med mig följande:
  • Ord betyder någonting- fortsatt oreda, alla pratar om varandra. Vi behöver ensa oss.för detta är ett problem.
  • Ny och ej granskad - all forskning på området är framförallt från det senaste decenniet. Aktörerna är varierande och all forskning följer inte akademin med granskningar osv. Utan mycket produceras av ex NGOs och det är svårt att validera resultat.
  • Quadruple helix - myndigheter, näringsliv, akademin, frivilliga behöver arbeta tillsammans. För förståelse, effekt och utveckling.
  • Förmåga och mognad - vad är egentligen förmåga att möta infopåverkan, psykologiskt försvar osv. Hur utvärderar vi förmåga och hur mäter vi mognad på en verksamhets arbete. Det finns ingen standard såsom ISO, NIS …
Läs:
Örat mot rälsen
Anton Lif Combitech
Anton Lif Combitech
Tyvärr så är olika ytterlighetsgrupperingar (fringes), antivaxxare eller ekofascister ingenting man kan göra sig lustig över. Eller tro att dessa grupperingar inte kan komma att påverka den egna verksamheten. Förra veckan fick polisen i Västerås rycka ut till en vaccinationslokal för att hantera vaccinmotståndare som gått över gränsen. För en tid sedan saboterades och sprayades bilar i Malmö. Och vi minns väl alla hamstringen av varor i början av pandemin…
”Metoderna som klimatskeptikerna använder för att sprida desinformation är bland annat att feltolka rapporter genom att välja ut egna årtal ur mätserier, hänvisa till underkända vetenskapsrapporter eller till vanliga blogginlägg” SVT
Offentliga liksom privata verksamheter behöver hela tiden “ha örat mot rälsen”. För faktum är att många av de mest obskyra åsikterna eller beteendena under det senaste året gått från ytterlighet till mainstream. Snabbare än någonsin? - det som tagit månader tar nu bara dagar eller veckor.
Läs
Lyssna
Kommunikation för beteenden
”Genom att använda de psykologiska drivkrafter vi vet påverkar våra beteenden finns det stora möjligheter att skapa en trafikmiljö som inte präglas av irritation och dålig framkomlighet, utan i stället en värld där alla trafikslag samsas och att folk gör rätt utan att aktivt behöva tänka på det.” Niklas Laninge och Per Carlbring .
Äntligen! - i torsdags släppte regeringen på många av de restriktioner som varit gällande under pandemin. … men, bara för att tillvaron nu börjar normaliseras så får vi inte släppa allt det vi gjort och upplevt vind för våg. För att bli bättre på någonting behöver en träna, träna och utvärdera. Glöm inte det. Vilka erfarenheter tar du med dig från tiden som varit? Här är några generella erfarenheter från mig kopplat till infodemi, kommunikation och beteenden.
Anton Lif, Combitech
Anton Lif, Combitech
”Ett viktigt mål med kommunikationen under kriser är att förändra och upprätthålla människors beteende i förhållande till rådande rekommendationer. Två viktiga faktorer för beteendeförändring i samband med kriser är att man upp- lever sig ha möjlighet att utföra en viss handling och att man förstår/tror att den kommer göra skillnad. Kommunikation kan framför allt påverka människors kunskap, attityder och motivation.” Vägledning för kommunikation under kriser
Anton Lif, Combitech
Anton Lif, Combitech
Aktuell forskning: Att förstå den smygande krisen - Magnus Ekengren
Handlingskraft
Från vad till hur. Vi har i flertalet dokument kunnat läsa om hur viktigt det är med försvarsvilja och psykologiskt försvar. Nu har det börjat ske saker på riktigt. Ny myndighet för psykologiskt försvar etableras och ska vara operativ 1/1 2022. Vidare så släppte FM och MSB “Handlingskraft – en samlad plan för ett starkare totalförsvar” tidigare i höst. Nu definieras mål och delmål inom sex prioriterade fokusområden. Försvarsvilja är ett av dem.
Mål:
En stark försvarsvilja hos befolkningen är en förutsättning för ett robust totalförsvar. Samtliga aktörer inom totalförsvaret behöver bidra till att både stärka försvarsviljan i fredstid och att bibehålla den då den utmanas.
Delmål:
  1. Aktörerna har, inom eget ansvarsområde, bidragit med kunskap och utbildning (totalförsvarsupplysning) till relevanta samhällsaktörer och till allmänheten om hur den egna verksamheten bidrar till försvaret av Sverige.
  2. Aktörerna har utarbetat en kommunikationsstrategi med tillhörande handlingsplan inom eget ansvarsområde i syfte att stärka försvarsviljan.
  3. Aktörerna har påbörjat arbetet med att bygga upp och öva förmågan att genomföra koordinerad kommunikation i samverkan med såväl det civila som det militära försvaret. 
Verktyg för att bygga motståndskraft
Pang! NATO StratCom COE levererar kontinuerligt bra material. Och senaste året tycker jag det blivit ännu mer användbart, för en bredare målgrupp. Exempelvis ”Social Media Monitoring: A Primer” som släpptes i februari.
Deras senaste rapport ”Strategic Communications Hybrid Threats Toolkit” som publicerades idag kan jag rekommendera! Den bygger dessutom på en av mina absoluta favoriter ”Hybrid Threats - A Strategic Communications perspective”
Använd
Läs
Did you enjoy this issue?
In order to unsubscribe, click here.
If you were forwarded this newsletter and you like it, you can subscribe here.
Powered by Revue